Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Almqvists ungdomshistoria, verksamhet inom Manhemsförbundet och bondelif i Vermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förgås af smärta och sorg, om jag icke visste, att jag talade till er, som ännu hafva den obeskrifliga lyckan att vara barn.
I skåden ännu i den sköna, ljusa himmelen något mera, än
blåa dunster, och då åskan går, glömmen I så gerna sammanstötningen af elektriska flammor, för att derunder lyssna till Guds, eder Faders, röst ur molnen. Oskuld, sanning, godhet hafva ännu icke för er blifvit meningslösa, granna fraser, hvarmed djeflar smickra djeflar för att bli smickrade tillbaka. Och fantasien, menniskans inre heliga förmåga att lyfta sig öfver jorden och sig sjelf, inbillningskraften: den andas ännu inom er sitt glödande, sköna lif. — Nå väl! I kunnen då tro mig, eller rättare, begripa mig, om jag säger till eder: bevaren alltid inom er oskulden i sin renhet, hatet till ondskan i sin fulla kraft, inbillningskraften i sin glödande rikedom, och då skolen I känna hvad poesi är, och veta, att den är en lyftning från menniskan till Gud. Träffen I nu en skrift, som icke prunkar med ståtliga meningar, men som
lifligt och bildande målar taflor af oskuld, af hat och strid mellan det goda och onda, af naturen såsom en återspegling af det gudomliga, af glad och frimodig lifslust, af kärlek och trohet i nöd och lust, af vemodig förgätenhet af jorden för himmelens skull — då veten I, att en sådan skrift innehåller poesi och icke blott är en prosaisk sammanskockning af verser».
För att nu gifva sina åhörare hvad han kallar en sköld emot
rådande villfarelser och fördomar i afseende på poesien,
meddelar Almqvist en öfversigt af svenska diktkonsten. Till
en början framhåller han att det i Sverige vid i fråga
varande tid gafs trenne mycket olika slag af poesi. »Det
första slaget är en härmning från fransyskan, det andra en härmning från tyskan, det tredje utgöres af inhemsk svensk poesi».
»Då vi tala om skrifter, som nu bland oss äro gängse och läsas,» fortsätter han, »kunna vi icke gå längre tillbaka än
till v. Dalin, ty Fru Nordenflychts och Sofia Brenners poesier äro nu lika så sällsynta, som litet kända. Äfven Dalin läses nu sällan som poet, och utom sin förtjenst som historieskribent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
