Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. “Försök till Hektors lefnad“, “Hvad är kärlek?“ och andra ungdomsskrifter. “Amorina“ och “Det går an“. Den samtida kritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm lika nödvändigt, att kunna entretenera, som der hemma,
att få mala. Dock maler jag aldrig mitt hvetmjöl så fint,
som här de minsta ämnen söndermalas.–Vid supén
återigen, roade det mig, att verkställa ett litet experiment, som
jag ofta gör på landet. Det består deri, att, då någon talar,
genom observation på hans röst och gester, utforska, om <}et
han säger, flyter ur hjertat, eller ej. Nu satte jag mig helt
tyst och lyssnade. I början hörde jag blott sorl. Men till
slut märkte jag dock två stämmor, som tydligen kommo ur
hjertat; den ena begärde litet mer steksås — den andra
utgjordes af ett *ack!» förenadt med en blick åt dörren.
»Hvad är kärlek» utkom i mars 1816 och är försedd med
tvänne motton, ett på franska: »Je crains Dieu et n’ai point
d’autre crainte», och ett på svenska, som derjemte utgör
bokens slutord: »Sanningen är större än menniskan; och äfven
det, att blott hafva syftat åt sanningen, är väl värdt en
men-niskas alla bemödanden».
Ett par tre årtionden senare fick Almqvist oupphörligt
höra af sina motståndare, att i sina yrkanden på reformering
af den äktenskapliga föreningen var han ingenting annat än
en eftersägare af George Sand. Dessa beskyllningar förfalla
genom afhandlingen »Hvad är kärlek?» eftersom den ryktbara
författarinnan ännu icke framträdt, då Almqvist i denna skrift
om den äktenskapliga kärleken tyckte sig från alla sidor höra
hvad han benämner »det kalla, tomma ljudet moral*. Låtom
oss en gång, säger han, »stiga ned i djupet af den mörka
håla, der denna siren döljer grunden af sitt väsen, för att
efterse om såsom den föregifver, den verkligen är
mensklig-hetens skyddsengel, eller om den är ett spöke från afgrunden».
Almqvists fiendtlighet mot den konventionela sedligheten
räknade sålunda sina anor ända från hans ungdom, och fröet till
»går an-literaturen» är, trots de skenbara olikheterna, att söka
i denna nu bortglömda lilla skrift.
Tjugu år förr än Almqvist utgaf »Hvad är kärlek?» hade en
annan lika ryktbar svensk författare, Thomas Thorild, utsändt en
skrift i samma ämne *. Man må gifva akt på, att vigseln är för Tho-
* Om qvinnokönets naturliga höghet. (Kjöbenhavn 1793.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
