- Project Runeberg -  Min första Resa till Hufwudstaden /
54

(1828) [MARC] [MARC] Author: Carl David Arfwedson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Kinkig belägenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

således laglige. Dock jeg will ej wara hård och grym,
det har aldrig warit min sak. Om min herr will
skrifwa om denna revers, som från i dag, och dertill
will lägga en noble dusör för min förlorade ränta,
så att wi förändra kapitalet från 400 till 500 R:dr
Banko — då kan jag kanske på en tid ej behöfwa
någon betalning.

Jag. Herre! Akta er att jag ej ännu en gång
låter er känna min styrka!

Juden. Jaså! — Hå! då kan jeg mer ej helfe
det. Jag går, och får den unge herrn numera att
göra blott med herr P—a. —

Genom sådana knep, och okunnig om en möjlig
så hög grad af bedrägeri, war jag nu bragt i den
yttersta belägenhet, och hade att wälja imellan att
uppgöra saken med Juden, eller med den fruktade
mannen. Som affären i alla fall säkert kom att
slutas på lika sätt, neml. så, att jag utskref en ny
revers på 500, — war det utan twifwel en stor winst
för mig, att genast få allt uppgjordt, och derigenom
slippa att se den person, för hwars blotta namn jag
hackade tänder. Affären uppgjordes i största hast,
den gamla reversen annullerades, och en ny åter
uppsattes på 500 R:dr, hwilken jag nu försigtigtwis sjelf
daterade så tydligt, att något bedrägeri dermed
hädanefter blef omöjligt. Sedan Juden ännu en gång
höfligt bedt om förlåtelse, i fall han warit till
beswär, aflägsnade han sig jemte de twenne andra
herrarne, och lemnade mig ensam, drömmande, nästan
sanslös. Allt hwad som föregått wisade sig
beständigt för min inbillning, än trodde jag, att jag
waknade ur en obehaglig morgondröm, — än tyckte jag
mig åter se den farliga menniskan, som fått fast i
mig, och nu marscherade bredwid mig, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 14:50:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acd1sthlm/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free