Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram. Man kan helt enkelt icke taga ett steg på denna
egenartade mark utan att träffa på sådana. Den grå eller
rödbruna kalkstensbiten man sparkar undan från vägbanan,
flisgärdsgården man kliver över, trottoarbeläggningen man
sliter, trappan man beträder, materialet i husgrunden och
ladugårdsväggen, själva gruset man trampar på, allt är
stenar, som tala, delar från ett större helt, brottstycken med
oftast ett och annat defekt skrivtecken. Brottstyckena ha
nämligen kommit från den stora folianten. Dessa
fragmenter tillhöra emellertid foliantens yngsta partier, nämligen
det avsnitt, som från landborgens krön sträcker sig nedåt
till en punkt i närheten av sundets nuvarande nivå, alltså
den övre delen, den som närmast träder fram i
föreställningen, när man tänker på ön som en klippa i havet, och
dominerar i prospekten, när man närmar sig dess kust. Det
är detta bergmassiv, som är Ölands rikedom, gåvan, som
landet fick i stället för skog, ypperligt till
byggnadsmaterial, men odugligt till bränsle, gåvan, som visserligen icke
växer till efter avverkningen såsom skogarna på
smålandssidan, men som ändå, så vitt man kan förutse, gott och
evärdligt räcker till för öns eget behov och hela rikets.
Så värst ungt är emellertid icke detta avsnitt.
Vetenskapen har bestämt dess ålder i runt tal till s00 000 000
år. De lager, som vår foliant vilar på, och som således
fungera som dennas pulpet, äro mycket äldre. I förhållande
till dem är vår urkund bara barnet. Ty vad betyder i
själva verket femhundra miljoner år mot 2 000 000 000!
Tanken hisnar inför de svindlande siffrorna och har svårt
att följa med. Men så långt tillbaka i tiden menar sig
forskningen ha trängt i vår planets historia. Gång efter
annan har den visserligen nödgats justera sin kronologi,
men i så fall vanligen i riktning bakåt, icke framåt, m. a. o.
ökat på siffertalen. 500 000 000 år! Icke bör den skäligt
beskyllas för tankelättja som icke orkar följa med. Kanske
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
