Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sterprakten från tusenden av år. Vi se små täta mattor av
en liten vacker videbuske, det minsta av alla viden,
Polarvidet (Salix polaris). Mattan ligger tät utefter marken
och höjer sig endast några få centimeter däröver. Det är
egentligen endast bladen, som synas, de små, fasta, rundade,
glänsande, mörkgröna bladen, knappast så stora som
tioöringar. Grenarna hålla sig för det mesta försiktigt under
jorden liksom av fruktan för förkylning. Det kan ju också
icke vara vidare hälsosamt att uppträda bararmad i en
sådan köld. — Strax i närheten av Polarvidet skymtar en
annan liten dvärgbuske av samma släkte. Den är dock
något större och av alldeles enastående typ. Detta är
Nätvidet (Salix reticulata). Det älskar icke sällskapslivet
såsom dess lilla anförvant, utan föredrager att krypa omkring
på egen hand. Med krokiga och knotiga rotstlående grenar
klamrar det sig fast vid jorden, och det vill mer än en orkan
till för att det skall släppa taget. Nätvidet är en vacker
liten buske. De små bladen, icke större än en fingernagel,
tyckas vara översållade med glänsande mörkgröna vårtor.
Fenomenet förklaras emellertid därmed, att bladskivan är
indelad i rutor av en i densamma djupt nedsänkt
nätliknande nervatur. : Därav växtens namn. Nerverna, som på
grund av anordningen synnerligen tydligt framträda på
bladens bleka undersida, äro där vackert röda och
överspunna med långa silverglänsande hår. — Den vackraste
synen på asen möter dock i själva backsluttningen. Där se
vi i täta, låga mattor mängder av små mörkgröna,
glänsande blad. Men nu kommer ölandsblåsten och lyfter upp
en del av dem. Det lyser plötsligt något bländande vitt,
alldeles som när vindilen river upp ett solglitter på
skogstjärnens mörka vattenyta. Det vita kom från bladens
undersida. Bladen äro nämligen undertill vackert och fint
hårfiltade. Men detta är icke bladens enda
egendomlighet. Underligt nog ha de fått en form, som slående
påmin
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
