Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land längre söderut. Han anförtror minnet åt sin kära
dagbok och formar efterhand några vackra rader om dessa
”the aldra sälsammaste växter, som förut i Sverige wvarit
ohörde, och hvilka at åskåda jag reste 1738 ifrån Paris till
Fontainebleau, der jag dem såg en gång utan att någonsin
tänka få dem mera betrakta”. Vid ett annat tillfälle långt
senare säger han, att till ängarnas i Fontainebleau största
attraktioner hörde just den Store och den Lille riddaren,
som måste ”sättia sin spectateur i admiration”.
Något i skymundan, liksom hade de ont samvete, smyga
Adam och Eva (Orchis sambucinus), stundom bleka som
döden, stundom röda som blod. Ätminstone i ölandssolen
förefalla de ljusskygga och medtagna samt tyckas ha svårt
att hålla sig uppe. Däremot håller sig Gycklaren alltid
frimodigt framme, Gyckelorchis (Orchis morio). Han är ju
också till för att förnöja de höga herrskaperna med sina
konster. En mästare är hovgycklaren i förställningskonst.
Han kan allt efter omständigheterna förskapa sig till en
ljusgestalt, vit och glänsande, och i nästa ögonblick smyga
fram som en mörkrets demon i dystert svartviolett, liksom
klädd i en med aska pudrad narrkåpa. Och mellan dessa
ytterligheter, vilken mångfald färger i rött och lila, oavsett
alla formförändringar!
I vederhäftiga rika knippor skimra Sankte Pers nycklar
(Orchis masculus), mest i rödvioletta, men också andra
färger. De ha egentligen varit tidigast på festplatsen,
liksom för att upplåta den åt Riddaren och hans följe, men
stå ännu på post, när han kommer. Sist infinner sig
Jungfru Marie hand (Orchis maculatus), men för sent för att få
vara med i den lysande ensemblen. Eller kanske hon icke
ville vara med. Hon förefaller så allvarlig. Läppen på
varje liten blomma i axet är så besynnerligt tecknad,
liksom ville den komma med ett budskap. Den är alldeles
översållad med streck, punkter, krokar och vinklar, som
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
