Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fasoner. Ja, man kan ju höra det på själva namnet. Det
är icke många Floras vackra barn som äro så asociala. Det
beklämmande är, att de låta växtsamhället dra försorg om
sig alltifrån tillblivelsen. De hinna knappt komma till
världen, förrän de bokstavligen ’kasta sig på oskylda och leva
på deras bekostnad. De borra sig in i andra växters rötter
och suga till sig huvudparten av den näring dessa
producera.. De växter som sålunda råka ut för det ovälkomna
påhänget — man kallar dem med det betecknande namnet
ammor — bli givetvis magra och eländiga — de ska ju
också själva leva. Att för egen del få bilda familj, blomma
och föröka sig, är under sådana förhållanden fullkomligt
otänkbart. Allt måste offras för att tillförsäkra inhysingen
denna förmån. Snyltrötterna godtaga emellertid icke
vilken amma som helst. De ha pretentioner i den vägen. Den
ifrågavarande t. ex. tyr sig endast till Röllekan (Achillea
millefoliumi). Purpursnyltroten tycks trivas bra på Öland
och har ännu icke visat tendens att försvinna, trots att den
ivrigt jagats, och många individer fått sätta livet till. För
två år sedan räknade jag ett tjugotal exemplar på
fyndplatsen. ;
Också alvaret har denna tid sitt behag. Förutom Token
(Potentilla fruticosa) som nu har sin bästa säsong, är det en
hel del andra märkliga växter som trotsar torkan och
fröjdar ögat därute, fast icke med samma färgprakt som
försommarens blommor. En vandring över vidderna är också
floristiskt givande. Många sällsynta växter ha nu trots alla
vidrigheter sin bästa blomningstid. Där möter Stora
Brunörten (Prunella grandiflora) med klara, djupviolblå
blommor, dubbelt större än den vanliga Lilla (Prunella vulgaris),
och Såpörten (Gypsophila fastigiata) ute på den allra
hårdaste kalkhällen. Att de bara kunna härda ut! Någorlunda
kan man kanske ana det, när man ser de individer, som
flytt till springorna i hällen och med starka, grova rötter
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
