- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
161

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lofotens målare - Vandringsår - Lofotens målare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fagraste och bästa, som flyter på nordländskt vatten.
Han var, som de, inne i allt och lifligt intresserad af
allt det stora och lilla i lifvet häruppe. Karlakarl var
han: kunde i köld och vinterdag sitta på ett skär och
måla långa timmar; han kunde segla sin båt och visa
ett kraftprof af det sega slag, som stormsjö kräfver.
Talar man med en nordländing om Gunnar Berg, får
man höra mycket om hans taflor, men med säkerhet
också om huru stark och vacker han var. Ingen enda
glömmer den sidan af saken.

Och den unge konstnär, som själf fröjdade sig af
sitt öfvermått af krafter och gladde sig åt sin gärning
och åt det fagra lifvet, — han dog som krympling
ifrån alla sina tilltänkta arbeten och ifrån de
landsmän, som kappades om att beundra honom.

Hans far skrifver därom till mig: “han bar i
längre tid på ett ondt i ena benet och då det efter
flere operationer visade sig vara en kräftböld, blef
han nödsakad att låta amputera det. I augusti 1893
blef det aftaget högt upp på låret under ett uppehåll
på Trondhjems sjukhus. Gunnar var oss en kär son.
Då han vände tillbaka till hemmet mottogo vi honom
som krympling på två kryckor.“

Han bar sin olycka med tålamod och hade
återvunnit lifslust och glädje, då han strax därpå reste
till Berlin, där han dog dagen före julafton i
lunginflammation, en svit af influensa. Fadern, som genom
dag och natt rest dit ned, hann icke fram medan han
lefde. Men liket förde han hem och begrof det i ett
särskildt uppfördt grafkapell på sonens egen ö i
Svolværs hamn “Gunnarholmen“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalen/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free