Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kil
Rädsla för smärtor och obehag. Begäret att vilja
leva musslans lugna liv i sanden, fruktan för att
störas i sin välmåga. Hur länge skulle denna
välmåga räcka? Tills gikten kom. Den otrogna
hustruns tid och giktens skulle nog infalla nästan
samtidigt för honom, han hade redan sökt läkare. Han
var visst mycket gammal. Nu stundade den höst
som Baudelaire beskriver i dikten L ennemi:
Voilå que j’ai touché Pautomne des idées
Et qwil faut employer la pelle et les rateaux
Pour rassembler å neuf les terres inondées
Ot Peau creuse des trous grands comme des
tombeaux.
Han älskade inte Elsa men han höll av henne,
på något sätt, han kunde inte ens nu känna
motvilja för henne. Hur hade hon inte uppoffrat sig
för honom, vakat vid hans sjukbädd, skött hans
affärer ibland, intresserat sig för hans privata
studier, skonat honom när han var trött och haft
överseende med honom när han levat uteliv. Men
krukan går så länge efter vatten att hon brister...
Han älskade inte heller den där tossan
Clementine. Han brydde sig egentligen fan om kvinnorna.
Han skulle bara tänka ut en lösning nu — en
förnuftig lösning.
Lösningen var att gå hem och lägga sig och låtsa
som om ingenting hänt, vara glad och vänlig och
gå till arbetet igen, och så försöka vinna hustrun
på nytt, sluta med utelivet, med Clementine och
spriten och kortspelet på klubben. Han ville
framför allt vara en vis man, en mycket vis man... och
när han kände spriten hetta genom lederna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
