Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - En döendes dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
min hustru, med mitt barn, jag försöker ordna allt
för deras bästa, jag har på nytt börjat arbeta, så
långt mina krafter tillåta. Jag har nödgats planera
en affär för mitt barns räkning, jag har skaffat en
advokat och satt upp skrivelser. Jag har också
blivit påmind om att en ungdomsvän till mig lider
nöd och så har jag genom min hustru satt mig i
förbindelse med en rik man för hans räkning. Den
rike mannen, som är min så kallade vän, vågar ej
neka en döende, om jag vore frisk skulle han icke
ha lyssnat. Så ockrar jag på själva döden, drar
nytta av honom som en procentare. O, jag har
mycket mera att göra, men...
21 augusti.
Omsorgen om dem jag älskar tröttar så ut mig att
jag alltid somnar när jag ansträngt mina yttersta
krafter för att göra något. Jag vet att jag icke
räknar på lön, jag tror jag börjar förstå Gita. Men
jag har icke tid att skriva mer om detta, jag måste
samtala med min hustru om en del av boets
försäljning.
Och varje gång jag ansträngt mig så att jag knappt
kan tala mer, mumlar jag ut till mörkret: Du kan
komma nu när du vill, du ser väl att jag väntar...
23 augusti.
Kommer du ej snart och befriar mig, gamle Död?
Jag kan ej mer. Jag har fallit för frestelsen att se
i spegeln, och jag såg bilden av en febril, flåsande
människa med en beslöjad fasa målad i ansiktet.
Och hans ögon tycktes säga: skynda dig, skynda
dig, gå på tills du slocknar — det är det enda sättet,
för en feg — för en feg — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
