Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Andrew trodde att Frank hängt sig uppe vid
flodbanken, där var det alldeles ypperliga grenar att
hänga i, sade han, och bara kroppen ruttnat ned,
skulle vi få se Frank komma igen efter sitt knyte,
ty alla döda gå och tänka på det dom lämnat efter
sig.
Harry Heward, som var den skämtsammaste i
laget, tänkte sig att Base Ball stoppat in Franks
kropp i en ihålig fura. Där får han stå i många
hundra år, innan trädet multnar sönder, så att han
kan ramla ut.
Envar hade sin mening, men alla visste vi att
Frank blivit mördad.
Och vintern gick och en sommar också.
Hösten därpå, en kall och mörk och stormig dag,
trampade jag och en irländare som vi brukade kalla
Johannes dit upp för att ligga i den tomma
campen över natten. Johannes skulle spika upp ett
anslag på en tall mitt inne i skogen, fem svenska
mil från människoboningar, ty han var den ende
som visste bestämt var det skulle sitta. Anslaget
lydde, att om inte en viss Jimson inom en viss tid
visade att han brukade och använde den jord varpå
trädet med anslaget stod, skulle etthundratjugu acres
odlingsbar jord återfalla till regeringen, Jimson för
alltid gå förlustig densamma och någon annan ha
rätt att »jumpa» hans homestead.
Varken Johannes eller jag hade den ringaste aning
om vem Jimson var eiler var han var eller om
han brydde sig om att komma och läsa på
anslaget, men vi spikade upp det och det tog sig
mycket bra ut där mitt i skogen. När vi sett och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
