Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa chefer afsände till kejsarinnan i augusti månad
en note (liksom konungen ovetande) med fredspropositioner.
De gingo sedermera än längre. En förbundsskrift
upprättades i lägret vid Anjala, som undertecknades mest af alla
finska regementers officerare, och derefter utkom ett
avertissement, som innehöll berättelse om denna patriotiska
ställning, hvarigenom de förmenade sig förtjena ärestoder af en
framtids eviga tacksamhet.
Under det allt detta hände, var konungen ännu qvar i
Finland. Dess utseende var bedröfvadt, och då general
Armfelt öfversände till honom kejsarinnans yttrade
benägenhet för freden, öppnade han ej brefvet, 1 och kort derefter
reste konungen från Finland till Stockholm.
Till närmare upplysning i de följande händelser, är
nödigt att anmärka allmänhetens uppförande i Stockholm,
som vanligen ger ton åt hela landet; huruledes den var
sinnad i anseende till kriget. Man var så intagen af hopp om
en lycklig utgång, att man livar dag väntade tidningar 0111
konungens ärorika intåg i Petersburg. Sjöslaget, som
upphöjdes öfver höfvan, och de öfversände troféer gjorde dem
än modigare, så att ibland Stockholms borgerskap andades
banof y>göra en antydan om önskligheten af att det vänskapliga
förhållandet mellan Sveriges och Rysslands suveräner återstäldest) (Finsk
Tidskr. 1879 februarihäftet sid. 105); likaså 2:o af G. M. Armfelts
förslag till Anckarsvärd d. 7 aug. T)att skicka någon i arméens namn att
begära fred af kejsarinnan», samt af Armfelts försäkran, »att konungen
ingenting hellre önskade än freden, likagodt på hvad sätt.» (Schinkel
Bergman 2.25). Ofvannämnda Gustafs bref af d. 6 aug. till Armfelt
finnes ej upptaget i konungens tryckta brefvexling (Finsk Tidskrift
1879 s. 105 noten).
Anjala-förbundets ena syfte, freden, var således fullkomligt
öfver-ensstämmande med konungens önskan, hvarför befälets verksamhet i
denna rigtning verkligen torde varit af honom ingifven. Förbundets
andra syfte, riksdag, var konungen förhatligt; och i verksamheten
för detsamma kunde han alltså ej deltaga. Han kan således sägas
hafva varit både för och emot förbundets sträfvanden.
De framstående Anjala-männen, öfverstarne Hastfehr och
Montgo-mery voro, eget nog, äfven framstående vid riksdagen 1786 såsom
konungens y>mest brukade verktyg». (Fersens skrifter 6.94.) J. A.
Ehren-ström säger ock, att de varit »konungen personligen tillgifna», och att det
är »svårt att begripa, hur de kunde inlåta sig i stämplingar emot honom».
(Anteckn. 1.158.)
1 Se vidare Schinkel Bergmans Minnen ur Sveriges nyare liistori.
Uppl. 2 del. 2, s. 33.34, samt Anjalaforbundet. Bidrag till dess historia
s. 95,96. J. A. Ehrenström beskrifver uppträdet ungefär lika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
