Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klyftigaste hufvuden ännu påstå att finna svårigheter vid
Guds varelse, då Eders Maj:t deremot för den dummaste
bland ryssarna med de starkaste argumenter bevisar sin.»
Leopold uttalar sin åsigt om konungens åtgärder vid
riksdagen 1789 med följande ord: »Gustaf var den ende
furste, som mägtat midt i revolutionens sköte stadga ett
un-dergräfdt regeringssätt, göra till intet ett vördadt och
betydande råd, bringa till foglighet en högsint och trotsande adel,
uttaga en hittills oerhörd krigsgärd af just desamma, som
nyss med all resningshetta ropat öfver krigets olaglighet och
med ett ord, bruka samma händer att trycka kronan fastare,
som tycktes lyfta sig för att kasta henne till jorden.» — Icke
mindre än tvä gånger prisar han konungens tal den 17
Februari samma år; det tal, med hvilket denne på ett ganska
våldsamt och orättvist sätt förvisade ridderskapet och adeln
från rikssalen och ville tvinga detta stånd till en oförtjent
och förnedrande afbön för dess landtmarskalk.
De flere beprisande dikter, som Leopold, under linska
kriget skref till konungens ära,1 men i synnerhet ofvan om-’
talade bref förbittrade frihetsmannen och framkallade, från
deras sida följande så kallade replik.2
nDet kallar jag att skrifva bref,
Att furstars högmod läckert mata.
Du arme skald, som hungern dr ef,
Hvem lärde dig att smicker prata ?
Men att ett sådant loftal ge,
Man måste skald och hungrig vara,
Och hvacl man vittert sökt försvara,
Man lika vittert kan bele.
Men når regenten från sin tron
Till lögnens nöjen stiger neder,
Man dömma kan af hofvets ton,
Hvad håg, som furstens sinne leder.
Och du, som idel storverk gör,
Men aldrig något lappri glömmer;
Vet verlden till ditt hjerta dömmer
Af det, som mest din glädje gör.
1 Se Leopolds samlade skrifter tr. 1815. 2.423—431.
2 Kungl. Bibi. Hist. och polit. poemer, rimmade paskiller m. m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
