Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=E 1 (
qvällen; men Birger hade sakta skjutit ho-
nom ifrån sig och med dödande ironi för-
klarat, att "Bruno gjorde sig onödigt be-
svär, ty fattigprinsen hade numera ingen-
ting i sin västficka."
Om vi med någon tvekan vilja tro på
detta sega minne af en liden oförrätt hos
en knappt tretton års gosse, så finna vi
en förklaringsgrund i den bitterhet mot
verlden, som genom tidiga exempel lätt
kan besmitta sjelfva det rörliga barnahjer-
tat. — Ack, hur många gånger hade icke
vår unge hjelte hört sin sjuke far beklaga
sig öfver menniskornas ondska; huru lifligt
ihogkom han inte den älskade vännens
dödsstund och hans sista ord i lifvet. För
bättre minnes skull hade har till och med
straxt derefter antecknat dem och bedt
mamma gömma det dyrbara papperet.
Nu bar han i en liten snodd krieg hal-
sen och insydd i en liten sidenpåse, gjord
af mammas egen hand, den skatt, som ko-
stat honom så mycken smälek inför så
många obekanta, — stjernan från fadrens
likkista.
Begrafningsdagen hade man med möda
förmått slita den förtviflade gossen från
fadrens bår, och då slutligen locket till-
skrufvades, rasade han som en vansinnig. |
Det var som om han trott, att den döde |
kunde med hans klagan återväckas. |
"Låt honom gråta ut en stund!" — sade |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
