Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-(805—
angriparen var en högväxt och stark man,
som gifvit många af Upsalas gesäller blo-
dig panna; men å andra sidan egde Bir-
ger jemte en ovanlig kroppsstyrka ynglin-
gens hela spänstighet och vighet. Begge
trefvade till ömsesidigt försvar efter hvar-
andras strupar, och de ljud, som under stri-
den hördes voro endast hesa stönanden
och klingande af glassakerna på nattduks-
bordet.
Det ä mycke” bra”, – sladdrade Bruno,
vänd åt väggen och med någon sorts dun-
kel aning om en brottning, lik den som
gtjernbröderna” brukade under sina lekar.
Men ändtligen fick Birger, halfqväfd, fot-
fäste mot en af sängfötterna, och hjelpt af
en häftig ansats, lyckades han kasta sin
motståndare mot emmastolen, hvars rul-
lande fötter bedrägligt tvungo Sonderling
att falla baklänges i det svällande skötet,
men med en fart, att både han och stolen
tumlade öfver ända. |
Birger släppte inte sitt tag, utan lycka-
des i fallet hoppa grensle öfver bröstet på
sin fiende, som låg der på rygg i emman
med segrarens lösslitna halsduk i sin hand
och utstönande de gräsligaste eder.
”Vill ni på ert hedersord — om ni vet
hvad heder betyder — lofva att gå härtfrån
utan vidare strid och bråk, så ska jag släppa
er lös?" — frågade Birger, medan han satte
sitt knä på Sonderlings ena handlofve och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
