Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bn oe
kretsar af pår och par, såsom vi vilja ge-
stalta den jordiska kärleken.”
Fru Aurora svarade aldrig ett ord, hon
endast stirrade framför sig, utan att draga
sin hand från den ömme friarens. Det var
som om hans ord hade lyftat en flik af
den ridå, som skymde hennes himmel, och
om hvars uppenbarelse hon förut haft en-
däst orediga drömmar. Men klart strålande
öfver alla de underbara andeväsen med sina
mångälskande hjertan, som gledo förbi i
hennes fantasi, såg hon sin make i en dub-
belbild; det var den ståtlige, förhoppnings-
fulle brudgummens och den döende mar-
tyrens, familjefadrens. Tårarna ville tränga
till hennes ögon, men de stockade sig i
hennes bröst, hon teg, tv hon kände sina
läppar förstummade.
Kommerserädet tydde denna tystnad till
sin fördel och hemtade nytt mod.
"Birger skulle genom ett sådant förbund,
hvarom mitt hjerta länge djerfts att dröm-
ma, se sin löftesrika framtid betryggad för
armodets alla frestelser och förödmjukelser,
Gerda och Signe intaga den plats i vårt
societetslif, till hvilken de genom sin älsk-
värdhet af naturen äro kallade, och Erik,
min älskade son, genom umgänget med så-
dana syskon få alla sina frön till vackra
egenskaper utvecklade till den herrligaste
blomma. Det är icke kärlek, i ordets ung-
domliga mening, hvarefter gråhåringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
