Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4175 —
<Putte Snabbfot", som i brådskan blifvit
placerad litet vårdslöst.
"Nygifta? Tokprat! Mor och son, vet ja,
hennes nåden sjelf, som jag talte om, och
magistern!" — "svarade Ripa lika tyst.
"Då håller di allt åf hvarandra, så det
räcker längre än dagen", — menade Pehr
Petterson.
«Jo, si det är sanning, det", — intygade
Ripa.
Men Birger hade, upptagen af sina tan-
kar och af samspråket med den älskade
modren, icke lagt märke till seglatsen och
den kurs man styrde. Slutligen såg hen
dock obekanta stränder glida sig förbi och
frågade ’styrmannen hvart vägen bar.
SDit vi ska om lyckan är god", — sva-
rade Pelir Petterson, men såg lite småslug
ut under talet.
"Men kan detta vara någon genväg till
Stockholm?" — återtog Birger och såg sig
spanande omkring.
”Nog kommer vi väl dit i sinom tid” —
menade Ripa; men också han hade någon-
ting af tjufpojke i minen.
Nej, men si bara huru kristallklart vatt-
net är, och huru blågrönt med ett riktigt
skum af hvita perlor” — anmärkte Signe,
blickande som förut ned i vågorna.
"Ja, då kommer vi ju allt längre ut i
skärgården; hvad vill det säga, go vän-
ner?" — gentog Birger i det han vände sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
