Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUN
försegla boken och låta den sålunde afbida
spaningen från egarinnan.
Plågad och frestad af ett intresse för den
unga skådespelerskan, som Birger inte kunde
förklara, ville han nu så fort som möjligt
stäfja sin lust att forska vidare i hennes
dagbok och skyndade derför upp i kallrum-
met för att sätta sitt fynd inom lackets lås
och bom.
Birger hade varit till staden och förskaf-
fat sig öfversättningsarbete, men under se-
glatsen dit hade han alideles eröfrat Pehr
Pettersons och sonens hjertan. Med fröjd
och lefnadslust deltog han i göromålen om-
ord, trots skepparens protester mot att en
fin Stockholmsherre skulle göra sig så der
"gemen". Men då vid den vackra, ödsliga vi-
ken, der man inlastade sand, Birger på det
frigaste deltog i arbetet och torkade sin
svettiga panna i kapp med de två andra,
lå satte sig skeppar Petterson ner att pu-
sta en stund på relingen, i det han utbrast:
"Nu skäms bå” Lars och jag, de må ja
lå säja för sannt. De” här ä inte rätt och
agenligt. En tocken herre vid tockna sysslor,
pch stark som en björn se’n! Hvart ska” de”
är ta” vägen?"
"Till Stockholm några timmar förr, det
ir alltihop, min kära skeppare", — sva-
rade Birger gladt, i det han med skjortär””
men strök sin panna, liksom de andra —=
AFFÄLLINGARNE, af JOH JOLIN. BP:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>