Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ga —
ter, dem hans finkänslighet -frammanade,i
hans själ, och under en kamp, sådan han
aldrig haft den tillförene. Hvad var här
rätt och hvad var orätt? Var det inte
hans pligt att kraftfullt ingripa i ett my-
stiskt förhållande, som måhända inom sig
gömde en oskuldsfull flickas väl eller ve?
Såg det inte ut som ’om himlen sjelf velat
göra honom till Isauras räddare, såväl ger
nöm deras sammanträffande på ångbåten,
som nu genom detta kanske vigtiga och
för hennes framtid ödesdigra bref?
Ännu en gång grepo Birgers fingrar ef-
ter brefvet, han höll det åter i sin hand;
han kämpade med sina ögon, hvilka lika-
som genom hemliga trådars ryckning ville
vända sig mot papperet. Men ännu en gång
blef han segrare vid ljudet af en inre röst,
som hviskade: "Vik hädan, satanas! Den,
som stjäl en sofvandes hemlighet, kanske en
dyrbar skatt, fast blott förvarad inom in-
seglets lås och bom, han är ju en usel in-
brottstjuf, en smygande” bedragare."
Birger gick under outsäglig vånda fram
och åter öfver goifvet, och under sin ån-
gest glömde han att gå med tysta steg. —
Sonderling vaknade, sträckte handen efter
vattenkarafinen och var nära att sopa den
i golfvet. - Birger sprang fram för att rädda
den konstfärdigt slipade kristallen, som kan-
ske under ett helt århundrade läskat törstiga
strupar. De båda fiendernas. händer möttes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
