Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 779 —
delsefulla ord skulle kommit den förhärdade
att digna på sina knän och anropa himlen
om förbarmande, hade den svaga gnista af
hopp, som Sonderling tände åt honom, ånyo
satt alla hans, dåliga böjelser i låga.
Hela besöket på Limpan var en komedi;
som han spelat med mästaretalang och un-
der hvilken haa lyckats dupera sjelfva sina
medspelande. Rupert och Maurén kände
ingenting om orsaken till hans glädtiga
lynne, de hade utfört:sina: biroller till för-
fattarens belåtenhet, utan att behöfva känna
det helas intrig.
Generalen satte sig, full: af ungdomligt
öfvermod och lifvad af det skummande vi-
net, sjelf vid rodret, för att med målet af
ett par timmars segling hamna hos en ung-
domsvän, en ungkarl och själafrände, som
bodde på sin egendom i skärgården. Men
medan den ena handen styrde ’slupen, upp-
tog den andra ur bröstfickan ett bref, som
v. Gallen nu för tredje eller fjerde gången
genomläste, och hvilket han med posten be-
kommit just vid sin embarkering å den för-
hyrda lustjakten. Hans ögon tindrade och
med ett skratt, som han icke mäktade qväfva,
mumlade han mellan tänderna: "Mina kän-
slor hade ändå rätt, naturen kan inte till-
städja det onaturliga. Ödet är mig åter-
igen gunstigt, och efter så lång tids mar-
ter måste jag ha min belöning. Min ska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
