Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 8176 —
ger leende och tryckte frågerskan till sitt
hjerta.
"Men jag vill inte ens ha den rivalen" —
sade Isaura, i det hon lutade sitt sköna
hufvud mot Birgers skuldra.
"När du älskat och lidit för mig likaså
mycket som hon, då först har du rätt att
söka fördunkla henne3 bild i min själ, om
det ens då kan bli dig möjligt” — svarade
Birger med vemodigt allvar.
Men Isaura tycktes inte rätt belåten med
att ha en medregentinna, änskönt Birger
så vackert tecknade de olika känslorna af
kärlek han hyste för sina båda idoler; hon
hade aldrig känt lyckan af att ega en mo-
der sådan som fru Aurora, en himmelens
ämmaå för hennes törstande själ, och hon
hade från barndomen omgifvits endast af
spelade känslor eller kulisslifvets lumpna
strider; hon kunde derför icke fatta kärle-
ken på annat sätt, än som en härd för de
brinnande lidelser, hon sett framställda på
scenen eller skildrade i de mindre goda ro-
maner hon läst. Hon hade från Birger vän-
tat sig någonting liknande afgudadyrkan,
men icke denna lugna, rena innerlighet,
som tillät honom att tala utan exaltation
och att handla som en klok och tänkande
man, med ögonen öppna för sin lifsupp-
gifts frågor på samma gång som för Isauras
skönhet, och lika mycket böjande knä för
det heliga minnet, representeradt af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
