Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Falkman: Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLINGAR I DE SVENSKA NATURTILLGÅNGARNAS VÄRDE 85
Gruvhanteringens stora utveckling under angivna perioder torde
icke oväsentligt hava befordrats av dåtida statsmakters förstående
intresse för näringens förkovran, givetvis dock för det egoistiska
målets vinnande att kunna erhålla så mycket större skatteinkomster.
Redan Gustav Vasa hade av sådan anledning sökt befordra
bergshanteringen bl. a. genom att giva bergsmännen rätt att tillgodogöra
sig kronans skogar och vattenfall, på sina ställen t. o. m. utan
vederlag. Den ekonomiska politiken har sedan den tiden något
ändrat sina principer.
Den svenska järnproduktionens hegemoni var emellertid ej blott
fotad på tillgången av goda och oartfria malmer; en lika fundamental
förutsättning därför var den stora tillgång å bränsle, som gavs i våra
vidsträckta, jungfruliga skogar. Man kan t. o. m. göra gällande, att
det förnämligast är skogen, som burit den svenska järnhanteringen;
eller kan man kanske rättare uttrycka relationen så, att
järnhanteringen under de tider, dä skogsprodukterna ännu icke hade annan
användning än till husbehovet, haft en nationalekonomisk uppgift
att giva skogstillgångarna ett värde. Betecknande är också att
det var en förändrad situation i bränslefrågan — koksens och
stenkolens användande vid järntillverkningen — som berövade Sverige
dess ledande ställning på järnets område.
Sverige har inga ekonomiska förutsättningar att kunna i
konkurrens med utlandets masstillverkningar upprätthålla en å
importerat fossilt bränsle baserad större järnindustri. Vår järntillverkning
är för sin framtida existens i huvudsak beroende av tillverkning av
kvalitet järn under fortsatt användande av träkol som bränsle.
Träkolen äro därför fortsättningsvis lika nödvändiga för den hos oss
bestående järnindustrien som våra fosforrena järnmalmer. Och i
produktionskostnaderna för den första järnprodukten, tackjärnet,
som hittills varit utgångsmaterialet för ali ytterligare förädling,
ingår träkolskostnaden f. n. med i regel kanske dubbelt så stort
belopp som malmkostnaden. Träkolsfrågan är följaktligen av vital
betydelse för den svenska järnhanteringen och därmed också
betydelsefull för gruvhanteringen. Detta är beklagligt, ty
träkolsproduktionen torde komma att undergå en ständig minskning, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
