Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 }6
oscar ii
baserat sitt debet och kredit på årliga öfverskott, en ansenlig statsbrist.
Den åsikt började arbeta sig fram, att botemedlet låge i ett förändradt
ekonomiskt system, d. v. s. införande af skyddstullar, hvilken politik
nyligen adopterats af Tyskland m. fi. länder.
Regeringen tillsatte 1880 en kommitté att undersöka de svenska
näringarnas tillstånd och behof, hvars pluralitet utlät sig i frihandelsvänlig
riktning, och 1882 kunde hon på riksdagen genomdrifva en förnyelse af
den franska traktaten på moderat frihandelsgrund. Protektionisterna hade
emellertid slutit sig tillsamman, och sedan genom 1885 års kompromiss
försvarsfrågan blifvit tills vidare nedlagd, intog tullfrågan främsta platsen
i det svenska statslifvet. Då statsministern O. R. Themptander öppet
uttalade sig för fortsättning af frihandelssystemet, vände sig det
protektionistiska sträfvandet mot regeringen. Genom att sätta spannmålstullarna
först på sitt program, hvarvid man ej var bunden af traktatperioden,
förenade oppositionen med sig godsägareintresset i första och de smärre
jordbrukarne i andra kammaren, och rörelsen kunde ej annat än vinna i
intensitet genom de svåra tider och ovanligt .låga pris, som under midten
af 1880-talet hotade åkerbruket med ruin.
Vid 1886 års riksdag voro skyddsvännerna redan så starka, att
spannmålstullarna endast genom gemensam votering afslogos. Följande år
vädjade regeringen till landet och upplöste andra kammaren; aprilvalen 1887
motsvarade ännu hennes förväntan, men vid samma års ordinarie höstval
fingo skyddsvännerna på grund af den stockholmska valprocessens utgång
majoritet i andra kammaren, medan fyllnadsvalen gjort första kammaren
med stor pluralitet protektionistisk. Under sådana omständigheter afgick
ministären hellre än att utsätta landet för en ny bitter valstrid; och frih.
G. Bildt sattes i början af 1888 i spetsen för ett skyddsvänligt kabinett;
han efterträddes 1889 af frih. G. Åkerhjelm och denne 1891 af
statsminister E. G. Boström.
Vid 1888 års riksdag infördes en rad spannmåls- och andra
lifsmedels-tullar. Statskassans häraf uppkomna öfverskott anslog riksdagen mestadels
åt norra stambanans fullbordande med Boden som ändpunkt, hvartill
medlen hufvudsakligen utgått af statsverkets ordinarie inkomster i stället
för genom upplåning. Då emellertid konjunkturen sedermera slog om
och till följd af missväxt, exportförbud m. m. i utlandet en gynnsam
period inträdde för jordbruket med ovanligt höga hvete- och rågpris,
hvilka åter tryckte den konsumerande arbetareklassens existensvillkor,
nedsatte 1892 års riksdag hvete- och rågtullarna till hälften att gälla för
1892-93. Vid samma riksdag förekom kompletteringen af skyddssystemet
genom en ny och protektionistisk industritulltaxa, sedan tiden för den
franska traktatens gällande kraft nu tilländalupit. Ehuru 1890 års val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
