Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanken på Helena klappade hans hjärta på samma
gång af värme och fröjd, af oro och bitterhet.
Han for vidare genom Sevastopol och såg
det ogästvänliga Svarta hafvet strålande vackert,
blått som safir med små vårliga vågor.
Passerade den engelska, den franska och den italienska
kyrkogården med sina monument öfver dem,
som fallit här i striderna vid Malakoff, vid
In-kerman och Alma under kriget 1853—56. Vidare
långs den vackra af vinrakor omgifna vägen
öfver bärgpass och genom tunnlar — en väg om
hvilken man har svårt att tro, det den löper
genom en del af det heliga Ryssland — tils han
om kvällen såg Jaltas praktfulla hvita villor resa
sig ur en glänsande och rik grönska.
Att han var framme, märkte han äfven på
annat. Vid de små stationerna stodo öfveralt
bleka sjukliga barn, blodfattiga unga damer,
gamla slagrörda gubbar, folk som led af hysteri
eller gulsot, men främst tuberkulosens bleka och
hektiska offer. Alla rörde de sig varsamt och
långsamt i solgasset och sökte här vid naturens evigt
lifgifvande barm hälsans förlorade skatt. Denna
antites, dessa dödens säkra rof i vårens unga rike
väkte åter hos Horn de dystra tankar, som han
under den sista delen af färden lyckats bekämpa.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
