Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ntanför stugan och kunde lion icke, då hon spände
örhinnorna, höra hur menniskor samtalade der ute?
Jo, hon hade icke bedragit sig. Skulle hon väcka
gubben David och hans gumma? En ganska lång
stund funderade hon på hur hon skulle göra.
Slutligen hade hon fattat sitt beslut. Hon reste sig upp
för att med handen kunna nå den äkta bädden, då
i d^t samma ett hårdt slag skakade dörren och en
grof stämma ropade:
“Öppna genast!“
Darrande i alla lemmar sprang Oda upp oöh stötte
till gubben David så häftigt, att han med ens flög
upp, skrikande :
“Det var då en sakramenskad käring, som inte
kan . .
“Öppna genast, annars slå vi in dörren!“ skrek
rösten ånyo utanför.
“Hva’, hva’,“ stönade gubben David och rusade
ut, “hva’ vill detta . . .“
Ett kraftigt slag, som kom den långt ifrån starkt
hopfogade dörren att braka i alla fogningar, af bröt
nu gubben Davids mening.
“Du himmelens Grud“, utropade han förskräckt
och tänderna hördes skallra emot hvarandra, “det är
snapphanar, så mycket hör jag.“
Oda var nära att uppgifva ett ångestrop, men
gamla Lisa gjorde det i stället och det så gält, att
slagen på dörren upphörde för några ögonblick.
Den unga flickan hade krupit in i ena spiselvrån
och der satt hon och inväntade darrande hvad som
komma skulle. Upplösningen lät ej heller länge vänta
på sig.
Rösten, som förut hotat att slå in dörren, lät nu
åter höra sig:
“För sista gången uppmanar jag eder att
godvilligt öppna, annars . . .“
Meningen fullbordades visserligen icke, men det
starka slag, för hvilket dörren åter svigtade, sade mer
än väl hvad som derefter skulle komma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
