Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjernljuset röde Jans ansigte så skarpt han förmådde.
Han varseblef också det hatfalla uttrycket deri och
detta gaf honom anledning att spörja:
‘‘Hvarför förföljer ni mig ständigt på ett så lömskt
sätt ?“
Denna fråga kom så oförhappandes öfver röde
Jan. att han till en början ingenting kund© svara.
Slutligen sade han dock, i det han gjorde én rörelse
för att gå:
“Här är inte platsen att tala derom.“
“cTo, just nu måste jag veta det‘i. svarade Helge
med stark tonvigt på hvarje ord, i det han grep röde
Jan i armen och fasthöll honom. “Här är bästa
platsen. Ingen ser och ingen hör oss. Säg derför rent
ut fader Jan.“
uJa, om du släpper mig.“’
Helge gjorde så och Jan Månsson sade, i det han
trotsigt satte båda händerna i sidorna:
‘‘Först derför att min dotter håller dig kär, och
sedan derför att jag är arg på far din.“
“Att ni är arg på min far, det kan jag inte hjelpa“,.
svarade Helge. “Att Oda och jag hålla hvarandra
kära, lär ni ej heller kunna hindra.“
“Tror du det?“ sporde röde Jan under det ett
gäckande småleende spelade kring hans läppar.
“Ja, det tror jag.“
“Nå, tro bäst du vill då; vi få väl se, innan
kriget är slut.“
Innan Helge fick tid att hindra honom hade röde
Jan skyndat bort. Den unge ryttaren tänkte
visserligen först på att sätta efter honom, men han kom
snart på andra tankar, då han märkte det försprång,
som Jan erhållit. Han styrde i stället sina steg till
den koja, der Snabb bodde och härunder mumlade han
för sig sjelf:
“Jag måste taga mig i akt för Jan, ty han skar
nog inte sky något medel att göra mig skada. Jag
vill tala med Snabb derom.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
