Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Jordarternas allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland de i föregående kapitel omnämnda drifkrafterna
för jordbruket intager mullen ett framstående rum, och
det är såsom nämndt till ej ringa del genom mullen, som
jorden göres fruktbar. Genom mullen förvandlas den
ursprungliga jordmånen till s. k. matjord, som får helt andra
fysikaliska egenskaper än det underliggande jordlagret,
som benämnes alf. Om jordens förhållande till mullen
skola vi längre fram orda utförligare och vilja här endast
i förbigående framhålla den genomgripande invärkan mullen
utöfvar, samt den olikhet, som råder mellan matjorden och
alfven. Detta är nämligen äfven af största vikt att
erinra sig, då det blir tal om åkerjordens förhållande i
andra hänseenden och särskildt dess fysikaliska
egenskaper, alldenstund dessa i hög grad påvärkas af mullen.
Då man alltså vill grundligt lära känna åkerjordens såväl
fysikaliska som kemiska egenskaper, bör man först gå att
undersöka alfven, enär man först genom en sådan
undersökning får en fullt klar uppfattning af hvad jorden duger till,
och hvartill den genom förståndig brukning kan utvecklas.
Men äfven i ett annat hänseende är det af stor betydelse,
att hafva kännedom om alfvens beskaffenhet, nämligen
därför att växtrötterna böra kunna nedtränga äfven i detta
jordlager, om grödorna skola utveckla sig kraftigt och
gifva rika skördar. Vissa växter, såsom exempelvis
klöfvern, skicka under gynnsamma förhållanden sina rötter
djupt ner i alfven, och skördarne bero då i hög grad på
dennas beskaffenhet.
Af synnerligt stor betydelse är alfvens förhållande
till vattnet. Under det matjorden, tack vare mullen, kan
fås att upptaga en lagom mängd vatten, äro alfvens
ursprungliga egenskaper i detta fall ytterst svåra att påvärka,
och om alfven förhåller sig ogynnsamt kan det lätt
inträffa att mullens gynnsamma värkningar rubbas.
Allt efter den lätthet, hvarmed en jordart låter vattnet
genomsippra, talar man om starkt eller svagt genomsläppande
alf; då jordarten ej låter rägn- och dagvatten genomtränga,
talar man om ogenomtränglig alf; då jordarten slutligen har
benägenhet att uppsuga och kvarhålla mycket vatten, talar
man om vattensjuk alf.
Till de nu nämnda egenskaperna sluter sig en rad
andra fysikaliska sådana, hvilka hafva afseende på jordens
förhållande till värme och köld. I detta hänseende talar man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
