Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XL. Textilindustrien, af Gustaf Sellergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet tillverka åtminstone sådana finare vålnader, hvilkas framställning
lnif-vudsakligen beror på yrkesskicklighet, utan all så stora extra kostnader för
specialmaskiner m. m. behöfde komma hindrande emellan. Tänker man
exempelvis på alla dessa finare kamulls- eller halfsidentyger lill damkostymer,
vare sig lärftartade, såsom orleans, krepp, yllemuslin, barége m. 11., eller
kyp-rade, såsom merinos, tibet, paramatta o. d., så synes det nästan, som om
äfven dessa vålnader borde kunna med framgång tillverkas bos oss. Samma
förhållande gäller de finare slagen af bomulls- och linneväfnader, battist,
kam-brik, musslin, Iinon, tarlatan och andra damernas speciela favorittyger till
sommarkostymer. Man kunde utsträcka frågan ännu längre: månne ej
sam-metsväfnader, finare mattväfnader och tyllväfnader till gardiner och spetsar
skulle kunna hos oss tillverkas i någon afsevärd grad, hvilket icke nu är
fallet? Äfven frågan om en förädling af vår inhemska ull till kvalitetsväfnader,
herrkostymtvger m. m. står i samband härmed. En vigtig faktor här vid lag
tillkommer, nämligen den, all denna industri är genom lagstiftning jemförelsevis
väl omhuldad, hvilken omständighet dock småningom kan åstadkomma en
säkerhet, som möjligen blefve farlig för utvecklingen. Det vore naturligtvis
otänkbart att tillhandahålla årliga, med modet vexlande mönster, men man skulle
kanhända såväl i sidenbranschen (hvilken å utställningen spelade en
underordnad rol vid sidan af den ryska) som i halfsiden- och kamgarnsbranschen
kunna tillverka åtminstone de mönster, som hvarje år återkomma i de
utländska prof böckerna och som sålunda torde vara i en mera stabil smak.
Af hvilken betydelse denna industri är för vårt land, framgår bland
annat af det faktum, att år 1897 producerades för icke mindre än 107 mill. kr.
garn, väliiader och manufakturvaror af spånadsämnen.
1. Ullgarn och väfnacler däraf.
Nagra historiska uppgifter om var inhemska ullkultur.
Den egentliga förädlingen af vårt inhemska får, som tillhör vanlig
landt-ras, inträdde först efter år 1715, då Jonas Alströmer började sina försök med
naturaliserandet af utländska fårraser i Sverige. Härom yttrar brodern Claes
Alströmer i ett tal inlor Kongl. vetenskapsakademien 1770 följande:
»Försöken lyckades så, att ibland dem, som äro oss allra Ijenligast,
icke allenast de engelska fåren allt ifrån år 1715, de spanska ifrån år 1723
och de eiderstädtska från 172(3, utan ock de kostbara kamelhårsgetterna, som
i Maj månad 1742 inkommo, utan afseende pä ombytet af Nordens köld mot
Natoliens hetta, alla haft under vederbörlig skötsel ganska god trefnad här i
landet.» Han slutar sitt tal sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
