Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XL. Textilindustrien, af Gustaf Sellergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odling» stiftades, bland hvars medlemmar funnos Berzelius, Sven Nilsson m. 11.
och som hade dåvarande kronprinsessan Josefina till beskyddarinna.
Produktionen af silke blef dock aldrig särdeles stor, möjligen 10 å 12 kilogram
årligen. Sedan regeringens ärliga understöd å 4,000 kr. 1876 indragits, förlorade
också företaget all betydelse för industrien. Försök hafva likvisst tydligt
ådagalagt, att den s. k. eksilkesmasken (Bombyx Yama-Mai), en japanesisk art,
mycket väl kan trifvas i vårt land. Anledningen till det ringa intresse,
allmänheten här visat för silkesodlingen, torde vara att söka dels i den
omständigheten, att jorden å de trakter, som särskildi skulle lämpa sig för denna näring,
t. ex. Skåne, med säkrare ekonomisk fördel kan användas till odling af
rotfrukter, och dels i svårigheten att förekomma ett allt för tidigt utkläckande
af äggen på våren, förrän tillräcklig näring i form af blad förefinnes. Den
nuvarande årliga, inhemska silkesproduktionen uppgår till blott ett par
kilogram, hufvudsakligen från Borgholm.
Om utställningen af sidenväfnader sålunda ådagalade, att denna industri
ej är synnerligen lifaktig eller betydelsefull för vårt land, så fans ä andra
sidan i skogsutställningsbyggnaden ett hithörande textilfabrikat, som säkerligen
aldrig förut varit synligt å någon utställning, nämligen af kemisk trämassa
framstäldt s. k. artificielt silke. Bland Skönviks aktiebolags utstälda,
kemiskt-tekniska barrträdsprodukter förekommo äfven några härfvor såväl ofärgadt
som blekt och färgadt sådant silke, tillverkadt enligt en svensk uppfinning,
som antagligen inom kort kommer att kraftigt ingripa i sidenindustrien. Som
denna uppfinning kan anses beteckna ett vigtigt skede inom textilområdet,
torde några upplysande detaljer här vara på sin plats.
I slutet af förra årtiondet gjordes af grefve H. de Chardonnet i Lyon
den särdeles vackra uppfinningen all ur cellulosa framställa trådar, hvilka i
följd af sin stora likhet med silkesmaskens kokongtrådar ej utan skäl kallades
artificielt silke. Detta ursprungliga förfaringssätt består i korthet däruti, att
råmaterialet, sa vidt möjligt ren cellulosa af bomull eller dylikt, först nitreras,
d. v. s. behandlas med salpetersyra, sä att cellulosan blir löslig (t. ex. i en
blandning af eter och alkohol), hvarefter det sålunda erhållna kollodiet, såsom
den sega vätskan benämnes, pressas under 6—10 atmosferers tryck genom
kapillärrör af glas, sä anordnade, att den bildade tråden omedelbart vid
utträdet ur röret kan omspolas af kallt vatten, hvarvid en sammanhängande,
läst, glänsande träd erhälles. Denna upprullas direkt på bobiner, från hvilka
därpå framställes dubbleradt eller tvinnadt garn i enlighet med förfaringssättet
vid del naturliga sil ket. Kollodiumträden denitreras före användningen, d. v. s.
befrias frän salpetersyran uli ljumma, reducerande bad eller till och med i
renl vatten, hvarvid kväfvehalten minskas, sä all lära för explosion ej förefinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
