Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XL. Textilindustrien, af Gustaf Sellergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende rum inom hela textilindustrien, men kanske mest inom bomullsbranschen.
Detta ådagalades genom de i sanning ståtliga och gedigna utställningarna från
Nydalens compagnie, Haldens bomuldspinderi & væveri, Christiania mek. væveri
(utom täflan), Skandinavisk aktietyllgardin fabrik, Bergen, samt Hjula væveri i
Kristiania (äfven utom täflan). De utstälda bomullsvarorna inskränkte sig i
allmänhet, likasom de svenska, till de enklare slagen, blekta och oblekta lärfter
och twills, piquéer och ginghams, parkum, flaneller, segelduk och bomullsdräll.
Särskildt torde de norska plyscherade eller ruggade, kulörta s. k.
bomulls-flanellerna böra framhållas. Vaddfabrikationen, som hos oss flerstädes
bedr i fves såsom en biaffär, var inom norska afdelningen företrädd af Val tö
vat-fabriker och G. Ii. Fuglesang, Kristiania, som utstälde s. k. mosaikvadd, d. v. s.
vadd bestående af flere olikfärgade lager på hvarandra.
En half mil norr om Kristiania ligger vid Akerselfven Norges största
industriela anläggning, Nydalens bomullsfabriker, omfattande 3 spinnerier, 2
väfverier samt färgeri och blekeri, alla drifna med vattenkraft och
sysselsättande 1,050 arbetare. Det första spinneriet bygdes redan 1845 af
grosshandlaren Adam Hjorth, som förut idkat praktiska studier i Lancashire’s spinnerier.
Ar 1864 uppfördes det första väfveriet. För närvarande har fabriken öfver
30,000 spindlar och 700 väfstolar samt producerar omkring 800,000 kg. garn
och 110,000 st. väfnader årligen. Vattenfallen drifva 11 st. turbiner. Elektrisk
belysning är införd, hvarjemte finnas spisnings- och församlingslokaler för
arbetarne, förutom badhus med kalla och varma bad. Fabriken, som vunnit
flere utmärkelser vid föregående utställningar, lär hafva god marknad äfven
i Sverige för sina kulörta bomullstyger.
Den danska bomullsindustrien var representerad endast genom
Aktieselskabet de forenede vatfabrikker, en jemförelsevis obetydlig utställning,
livar-emot den ryska åter på ett storartadt sätt var företrädd af L. König j:or, S:l
Petersburg, som visade prof på ofärgadt och färgadt bomullsgarn, det senare
färgadt efter spinningen, på spole eller s. k. kops. Denna egendomliga
färg-ningsmetod synes vara en svensk uppfinning att döma däraf, att patent å
den-samma beviljats O. Åkerlund i Lerum 1895. Enligt denna uppfinning äro
spolarna, sådana de tagas från mulstolens spindlar, instuckna i hål, borrade
uti en del rör, hvilka ligga uti det med färgvätska fylda, lufttätt tillslutna
kärlet. Detta färgkärl står genom ett rör i förbindelse med ett annat kärl,
hvilket i sin ordning kan ställas i förening med en luftpump och en
ång-generator. Härigenom kan i färgkärlet åstadkommas omvexlandc vakuum och
tryck, så att färgvätskan än pressas från spolens yttre till dess inre delar och
än i motsatt rigtning. Metoden är tvifvelsutan ganska bekväm, och garnet
synes vid en skärning genom spolens midt vara ganska jemnt färgadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
