Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIV. Trämasse- och pappersindustrien, af V. Folin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bart förbrukas till papper. För en tillverkning af 1,000 kg. torr trämassa i
dygnet erfordras ungefär 70 hästkrafter vattendrifkraft (ångkraft lönar sig icke
att använda) samt c:a 5 kubikmeter trä, gran eller asp.
Af mekanisk trämassa enbart kan man icke tillverka papper, emedan
fibrerna äro för stela och korta för att kunna lämpligen filta ihop sig, såsom
nödvändigt är för att få papperet att hålla ihop, utan måste den alltid blandas
upp tillräckligt med annan massa, som bar längre och smidigare fibrer.
Slipmassan tjenstgör då mera som ett billigt fyllnadsämne i papperet. Genom att
med ånga basa veden under några timmar, innan den slipas, erhålles en
seg-fibrig brun massa, som enbart låter förarbeta sig till papper. Sveriges första
trämassefabrik (sliperi) anlades omkring år 1805 och följdes under närmaste
åren blott af några få fabriker, hvilka arbetade med god framgång, tills i
början af 1870-talet med ens ett tiotal nya på en gång anlades. Dessa voro
tilltagna i så stor skala, att det var tydligt, att marknaden icke skulle kunna
genast konsumera denna tillökning i produktion. Alla dessa fabriker måste
äfven kämpa med stora svårigheter, tills slutligen en del af dem nedlades,
under det att de öfriga förvandlades till pappersbruk, för att efter många års
arbete ändtligen lemna sina egare någon vinst. Huru ofantligt
produktionskostnaderna inom denna industri kunnat under årens lopp reduceras framgår
däraf, att i början af 1870-talet priset på slipmassa var uppe till nära 250 kr.
pr ton, utan att lemna någon nämnvärd vinst, under det att ett nutida
medelpris af 70 kr. lemnar en ganska god behållning. I Sverige finnes för
närvarande ett 70-tal mekaniska trämassefabriker med en årlig tillverkning af bortåt
120,000 tons.
Tillverkningen af den kemiska trämassan (cellulosan) tillgår i
lnifvud-sak sålunda, att veden apteras och barkas på liknande sätt som vid
slipe-rierna, men måste, för att kunna vid den sedermera skeende kokningen
fullständigt upplösas, hackas i små bitar, hvilket sker i hackmaskiner, bestående
af en med radiala knifvar försedd, större roterande skifva, emot hvilken
ved-kubbarna i sned rigtning, för att underlätta skäret, frammatas. Med denna
nu sönderhackade ved, som på flere fabriker äfven ytterligare krossas i därför
afsedda maskiner, fyllas de för handen varande kokarna, på hvilka sedan
tillsättes den för kokningen erforderliga kemiska lösningen, natronlut,
svafvel-natrium eller sur svafvclsyrlig kalk, beroende på den sorts massa, som skall
framställas, hvarefter ånga inledes, direkt eller indirekt, och det hela kokas
under ett bestämdt ångtryck längre eller kortare tid, tills uttagna prof visa,
att massan är färdigkokt, det vill säga fullt mjuk, så att den kan klämmas
som en deg mellan fingrarna. Den vigtigaste processen är nu afslutad,
hvarefter återstår att separera massan, för all särskilja fibrerna, tvätta, rena och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
