Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det vid bruket producerade smidesjernet tillverkades i början af perioden
uteslutande medels lancashiremetoden. Detta smide var fördelad t på tre ställen,
nämligen Hellefors med 4 härdar, Karlsdal 20 km. NO. därom med 4 härdar och Gustaf
s-ström 40 km. NV. från Hellefors med 1 härd. Ar 1867 utbyttes de förut begagnade
enf ormshärdarna mot 2-forms, och en ny härd uppsattes vid Gustaf sström 1869. I
början af 1870-talet bygdes på samma ställe ytterligare en, hvarigenom hela antalet
uppgick till 11 stycken. Ar 1884 uppbygdes vid Hellefors en 8-tons martinugn, som
pådrogs i januari 1885, då samtidigt smidet vid Karlsdal nedlades. Ar 1891 upp
bygdes ytterligare en martinugn, likadan som den första, och härdarna vid Hellefors
slopades. Slutligen upphörde 1896 smidet vid Gustafsström för att flyttas till det
mera närbelägna Sikfors, där för närvarande 4 härdar finnas i gång. De tekniska
förändringar, lancashiresmidet under dessa år undergått, bestå hufvudsakligen i, att
tackjernspåsättningefi ökats. Den bestod vid enf ormshärdarna af c: a 85 kg., men
ökades redan vid öfvergången till 2-formshärdar till 110 kg. Sedan har den
ytterligare ökats till först 120 kg., derpå 130 kg. och slutligen 1897 efter införande af
Lagervalls mekaniska hjelpbrytare till 150 kg. Resultatet häraf har visat sig dels
däri, att årliga utsmidet pr härd ökats från 470 å 500 tons i slutet af 1860-talet,
till 600 tons 1895 och omkring 750 tons 1897 och dels i minskad kolåtgång. Denna
utgjorde 1867 5,77 till 6,20 hl. pr 100 kg. och 1897 3,4(5 hl. pr 100 kg.
Af-bränningen har däremot stigit något, i det att tackjernsåtgången till 100 kg.
smält-jern ökats från 115 till 117 kg. Under några år på 1880-talet begagnades
3-formshärdar och bortlades åter.
Martin-, smält jerns- samt stangjerns- och fin jernstill verkningarna i tons under
peri oden 1867 — 1897:
År Smält jern M a rtingöten Stång- och tin jern
18(57 2.930 3,924
187(5 5,224 4,370
1885 4,902 1,818 5,169
, 1897 2,325 11,087 8,922
Är 1866 funnos vid Hellefors följande förädlingsverk: 1 gröfre
stångjerns-valsverk, 1 plåtvalsverk, 1 ånghammare, 1 b ränn st ål sugn samt gjuteri och mekanisk
verkstad.
Produktionen bestod af gröfre stångjern och lättare räls. Dessutom tillverkades
något plåt och brännstål, så 1866 123 tons gröfre plåt, deraf 75 tons ångpanneplåt
samt 15 tons brännstål. De sista åren af 1860-talet uppsattes ett nytt valsverk för
medelgroft stångjern. I midten af 1870-talet borttogos plåtvalsverket och
ånghammaren, och i stället bygdes 1877 ett fin- och trådvalsverk med 5 par stolar utom 2
par förvalsstolar, drifvet af en 175 hkr. turbin. Samtidigt med den första mart
in-ugnen uppsattes 1884 götvalsverk, drifvet af en turbin på 150 hkr. Ar 1887
om-bygdes finvalsverket, så att det kom att bestå af 6 par stolar med kontinuerliga
förvalsar. Drifkraften tillökades därvid med 120 hkr. till 295 hkr. medels kraftledning
från ett c:a 300 m. nedanför valsverken beläget fall. Därjemte bygdes ett
universalvalsverk. 1891 förändrades slutligen det medelgrofva stång jernsvals verket till ett mera
modernt mediumvalsverk.
Den vid Hellefors använda drifkraften utgör inalles 760 hkr., som uteslutande
lemnas af Svartelfven.
Ofvanstående, utgörande utdrag af en berättelse, benäget meddelad frän
bolaget, utgör det mest talande beviset för, livilka kolossala ansträngningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
