Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både sur (sedan 1878) och basisk (sedan 1891) martinmetod, h var j emte äfven, såsom
of van nämnts, 5 lancashirehärdar äro i gång vid Korså bruk. Genom att tillämpa
alla dessa forskningsprocesser är bolaget i stånd att lämpa tillverkningen både efter
malmernas beskaffenhet och marknadens fordringar. Bolaget uträcker numera
sammanlagd t omkring 4 7,000 tons jern och stål årligen och dess valsverksprodukter utgöras
lmfvudsakligen af:
Stangjern och finjern, däraf stora kvantiteter i kontinuerligt valsverk
fram-stäld tråd i ringar;
Faqonjern och räls;
Gro fp lät för fartyg, broar, ångpannor etc., så att bland annat 3 af statens
pansarbåtar samt ett större antal torpedkryssare och kanonbåtar äro bygda af
Domnar f splåt ;
Tunnplåt m. m.
Domnarfvet är det enda verk i Sverige, som använder Thomasmetoden, och det
enda ställe i verlden, där denna metod användes för träkolstackjern. De vid
utställningen visade kvalitetsprofven å det med denna metod framstälda träkolsthomas jernet
gåfvo ock vid handen, att den framstälda produkten är något helt annat än det
Thomasjern, som tillverkas i andra länder. Vid metodens införande var det bolagets
mening att söka framställa ett basiskt jern, med svensk kvalitet, hvilket äfven efter
åtskilliga experiment lyckats öfver förväntan. För den sura bessemern och den sura
martinen användas vid Domnarfvet de renaste material, som öfver hufvud taget äro i
Sverige tillgängliga. Enligt ett intyg på utställningen tillverkade Domnarfvet
exempelvis under åren 1S91 —1896 för sagda processer 37,057 tons tack jern med en
medelfosforhalt af 0,0 19 proc. Af detta tack jern blåstes hufvudsakligen hårdt stål
för en mängd grannlaga ändamål, ej minst verktygsstål. Rälstillverkningen har vid
Domnarfvet bedrifvits åren 1887—1895, hvarunder huf vudsakligen för Sveriges
statsbanor levererats 63,409 tons grofva jernvägsskenor.
Redan i äldre tider hade bergslagets jernhandtering slagit in på tillverkning
af manufaktur. Af gammalt väl känd var sålunda t. ex. lietillverkningen vid Snöå
bruk, hvarest under åren 1802—1866 nära 1,000,000 liar framstäldes. En annan af
gammalt bedrifven och berömd tillverkning var grofsmidet vid Avesta, hvarest år 1866
tillverkades bland annat 1,295 stycken stångjernshammare. Vid Svartnäs bruk bedrefs
äfven under många år en svartsmidestillverkning, hvars produkter hufvudsakligen
be-stodo i spadar, skyfflar, grepar, hackor, billar, släggor, tänger, smälthärds- och
mas-ugnsformor, hästskor m. m. Vid detta bruk fanns äfven sedan gammalt en
bränn-stålsugn, i hvilken under 1866 framstäldes 18 tons »biåsstål», som hufvudsakligen
åtgick för manufakturtillverkningen.
Bergslaget tillverkar nu för tiden manufakturvaror till en årlig myckenhet af
c:a 5,000 tons:
Hammarräckt verktygsstål och färdiga stålverktyg, af hvilka båda produkter
bolaget har en betydande exportmarknad;
Flänsade och pressade grofplåtsvaror. Valsflänsningsmetoden användes ;
Vindade och ovindade plogfjölar. Allra största delen af de plogar, som i
Sverige tillverkas, äro försedda med stålfjölar från Domnarfvet;
Färdigklipta spad-, skyffel- och skopämnen af stålplåt, mycket stor
tillverkning;
Större plåtslageriarbeten af grofplåt;
Maskinrätade transmissions- och maskinaxlar samt svarfvade dylika axlar. En
ny fabrik är under uppförande specielt för maskinsvarfning af axlar efter ny metod;
Smidesstäd, skrufstäd och smidesredskap;
Stålgjutgods af upp till 15 å 20 tons vigt, bearbetad t eller rått;
Spårkorsningar, skarfjern, rälsspik och skarfbult för jernvägar;
Hästskosöm, brodd och oxsöm, framstälda efter varmsmidningsmetoden ;
Bult, mutter och nitnaglar, maskinsmidda;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
