Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVI. Jernutställningarna, af E. G:son Odelstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom borrsläggor, knoster, malmsläggor, skrädhammare, lutor, fyllhammare,
stuffhammare, stensläggor, sättstampar, kantmokare och pikhackor,
bredhackor, kil- och reffelhackor, gatslens- och nubbstenshammare, kvarn- och
murar-hackor, rälshammare, . smideshammare af olika modeller, korpar och spett,
vagnsaxlar, åkdons- och jernvägsvagnsfjedrar, fjedrar för åkerbruksmaskiner,
redskap för skogsskötsel; stålgjutgods, såsom städ, hammarhufvuden, dito pän
och hylstrar; formor; valsar; kopplingar, korsningar, buffertar och
bufferthylsor; jernvägs-, trall- och kugghjul; ankaren och mudderskopor; propellrar
m. m. Dessutom funnos fotografier af utförda stora gjutstycken till våra
pansarbåtar, såsom å ankaren, stäfvar och dylikt.
Utlagda profsedlar från Kongl. tekniska högskolans
materialprofnings-anstalt visade stålets hållfasthetsegenskaper, och anföras ur desamma
nedanstående hållfasthetsprof:
M ; r t i n s t å lgjutgods
Martinjern och stål Lanca- shire Cfc. crT p o i—t- p Hl ’ olje- härdadt yz. CfT p Q Hl 5 CTQ cgcr? r* . Qs i Hl TT olje- härdadt
C 0,20 0,30 0,40 0,50 0,80 1,00 — — 0,3 0 0,30 0,30 0,G 0 0,G 0 0, G 0 0,25 0,25
H 40,4 51,9 51,9 48,1 65,9 77,4 31,3 30,5 52,3 52,2 54,5 78,0 78,g 65,8 44,g 45,2
T 27,7 20,3 19,4 16,5 8,i 5,4 28,5 28,4 16,4 11,9 18,7 10,o 9,4 2,7 20,9 19,6
H + 3 T 124 113 110 98 90 94 117 116 102 88 111 108 107 74 107 104
G = profvets märke (kolhalt).
H = hållfasthet per mm2 i kg.
T = förlängning å 200 mm. mätlängd vid c:a 20 mm. diameter.
Uddeholms aktiebolag. Bolagets jemtiUverkning, som förr bedrefs vid flere
smärre bruk, långt aflägsna från hvarandra, utvecklades betydligt genom det i början
af 1870-talet anlagda Hagfors’ jernverk och koncentrerades slutligen vid detta bruk
och Munkfors, under det att de flesta af de andra jernverken successive nedlades, så
att bolagets nu i gång varande jernverk utgöras af dessa begge bruk och
masugns-anläggningarna vid Gustaf sfors och Mokärnshyttan.
Tillverkningarna, som år 1866 endast utgjordes af tack jern, lancashirejern och
brännstål, ökades år 1869 med martinmetalltillverkning vid Munkfors, hvilket var det
första bruk i Sverige, som slog sig på denna fabrikation, och 1873 med
bessemer-metalltillverkning vid Hagfors. Under år 1883 anlades en hästkosömfabrik, hvars
årstillverkning år 1897 uppgick till 748 tons, och år 1884 en fabrik för tillverkning
af träskruf, livartill under de senare åren kommit tråddrageri och en anläggning för
kallvalsning af jern och stål. Också utgöras omkring 20 proc. af bolagets
tillverkningar af färdig manufaktur.
Jernverksarbetarnes antal, som 1866 utgjorde 300 st., hade år 1897 ökats till
1,000 st., medan tillverkningsvärdet stigit från 800,000 kronor år 1866 till 2,400,000
kronor år 1897.
Bolagets tillverkningssiffror i tons utvisa för öfrigt för en del andra
liufvud-produkter nedanstående lika utmärkt vackra siffror:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
