Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIX. Träförädlingsmaskiner, byggnadsmaterialier af skogsprodukter samt maskingjorda möbler, af Frans Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det torde ieke kunna förnekas, att största delen af Sveriges befolkning
har sedan urminnes tider bott i trähus. Samma förhållande råder ännu och
skall säkert i fortsättningen förblifva detsamma. Antalet menniskor, som i
de stora städerna ho i stenhus, är litet i förhållande till landtbefolkningen,
som i allmänhet har sina bostäder af trä. Det är en känd och erkänd sak,
att trähus äro sundare att bebo, hvartill kommer, att sådana öfver hufvud
taget kunna utföras betydligt billigare än stenhus — två mycket vigtiga
omständigheter, som äro en borgen för, att förhållandet i framtiden skall
förblifva såsom här ofvan är sagdt. Då man i vårt land på senare tider i
närheten af de stora stenhusstäderna börjat uppbygga villastäder, där bostäderna
nästan uteslutande bestå af trävirke, och dit den bättre lottade befolkningen
från stenlnissläderna tager sin tillflykt, så kommer man från antagande
till visshet.
Då del sålunda är troligt, att trähuset förblifver typen för bostaden i
Sverige, så ligger det stor vigt på, huru dessa bostäder uppföras. Tränger
man något djupare in i denna fråga, skall man snart finna, att
träförädlings-maskinerna och särskildt hyfvelmaskinen här spelat och kommer att spela
en stor rol.
Det är en känd sak, att, då man fordom i vårt land skulle bygga sig
en hostad af trä, och då man icke hade hyfvelmaskinen och cirkelsågen att
tillgå, man var hänvisad till att uppföra byggnaden af liggande timmer, som
vintern förut var fäldt och biladt i skogen. Uppförandet af en sådan
byggnad till dess stomme tog vanligen en tid af ett år; följande år inredde man
och kompletterade huset och flyttade in i detsamma. Då man emellertid efter
3 å -1 år fann, all byggnadens väggar betydligt hoptorkat, måste ganska
dyrbara reparationer eller till och med ombyggnader företagas.
Den nyare tidens byggnadssätt har, tack vare spånt- och
hyfvelmaski-nen, blifvit ett helt annat, som icke allenast möjliggör, att ett trähus nu för
tiden kan uppföras ganska fort eller på lika många månader som förut på år,
utan, hvad som är ännu bättre, maskinen har skapat ett byggnadsmaterial,
som icke allenast lemnar garantier för en dragfri och varm hostad, utan
äfven befriar byggaren från risken att inom kort behöfva kosta på betydliga
reparationer och ombyggnader.
Den öfverallt i handeln förekommande späntade plankan och brädan
utgöra i hufvudsak det värdefulla material, som gör, att man numera icke
behöfver använda mer än 4 å 5 månader för alt uppföra ett trähus, som i
dragfrihet, värmebehållning och soliditet icke lemnar något öfrigt att önska.
Ulmru det ligger mycken vigt uppä, att den späntade plankan för väggar är
torr, löper man dock icke så stor risk, om icke torrhetsgraden skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
