Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alla ha rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLA HA RÅTT. 131
varmed England och Ryssland samtidigt behandlat
sina »förtryckta nationer»?
Vore det ej skäl att, dä Tysklands glupskhet
kommer på tal, jämföra vad sedan 1884 — det år då
Tyskland först började skaffa sig kolonier — England,
Ryssland och Frankrike lagt sig till med och förenat
med allt de tagit under föregående tider samt jämföra
detta med de små, föga värdefulla bitar vi fått.
Något har väl den nästan romantiska fredskärlek,
som utmärker den ädle kejsare, vilken nu i tre årtionden
styrt Tyskland, bidragit till vår alltför stora
fridsamhet, då det gäller att hävda vår rätt — ej minst till
kolonier — gentemot de andra. Med en känsla, som
om vi lyssnade på elaka, lögnaktiga barn, ha vi tyskar
under hela denna tid hört om kejsar Wilhelm II:s
blodtörst och, låt vara att det blott är 1914, 15, 16 och 17,
som det talats och skrivits om hur han låter öva sina
soldater i våldtäkt samt befaller sina flygmaskiner och
Zeppelinare att speciellt döda småbarn, så har han
dock under hela det kvartsekel, som till stor del tack
vare honom varit ett fredens åtminstone vad
Tyskland beträffar, framställts som personifikationen av tysk
grymhet. Det bör ej vara obegripligt varken för
Ryssland eller England, ja, ej ens för Frankrike, att
ett land kan gå framåt under en något konservativ
regering. Det är under sådana regeringar vi tyskar
skaffat oss en god krigshär, visserligen ej så stor och
ej heller så länge övad som de andra landstormak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
