Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alla ha rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 ALLA HA RÄTT.
Men eljest skratta vi ej. Vi äro djupt skakade
över det oerhörda ansvar, som vilar på våra 67
millioner, vilka måste slåss »mot en värld». Det låter
hög-dramatiskt, men är det också. Vi hade väl reda på,
att Frankrike ej bara talade om utan också förberedde
revanschen, och att Ryssland gärna ville hjälpa till.
Sedan 1871 ha vi velat fred, men ha alltid varit
hotade och hatade. Vår naivitet eller rättare vår
politiska dumhet gjorde, att vi ej visste, hur
mycket England hatade och fruktade oss. Beredda för
krig på två fronter ha vi varit i 25 år. Allt, vad
England säger om oss, är icke lögn. Lloyd George
hade rätt i sin januariartikel 1914 i Daily
Chro-nicle: »Tysklands armé är ett livsvillkor ej blott
för det Tyska rikets bestånd utan för själva den tyska
nationens möjlighet att existera, då Tyskland är
omgivet av andra nationer, var för sig ägande en här,
nästan lika stark som den tyska. Medan vi anse våra
kusters trygghet kräva en överlägsenhetsstandard på
60 procent för Englands sjömakt gentemot Tysklands,
glömma vi att Tyskland icke till lands äger en sådan
säkerhetsstandard ens emot Frankrike ensamt, och då
kommer därtill hotet från den ryska gränsen.
Tyskland, som ej ens närmar sig en tvåmaktsstandard, har
därför, oroat av den sista tidens händelser, offrat stora
summor på sitt militära stärkanden
Vi tro mera pä ovanstående än att Lloyd George
huvudsakligen av överströmmande välvilja vill liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
