- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
35

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tanterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35
bort sin bruddrägt, började lifvet på nytt och fortfor
att lefva, — en skön, from qvinna, med hår så hvitt
som snö och kinder, som aldrig- mera blomstrade.
Hon var ej svartklädd, men bar alltid milda, bleka
färger, liksom om hon alltid var beredd på bröllopet,
som aldrig hade blifvit af. Trettio år hade hon sålunda
lefvat, småningom aftynande, men alltid glad, flitig
och full af intresse för allt, som tilldrog sig i familjen,
isynnerhet de unga flickornas sorger och fröjder,
hvilka växte upp omkring henne; för dem var hon
en viin, rådgifvarinna och förtrogen i alla hjertats
angelägenheter. Hon var en verkligt skön gammal
qvinna, med det silfvergråa håret, det lugna ansigtet
.och omgifven af en ljuflig frid, som inverkade lug-
nande på hvem som kom i hennes närhet.
Tant Plenty var en fullkomlig kontrast till henne.
Hon var en kraftfull, hurtig qvinna, med skarp blick,
flink tunga och ett ansigte, som, oaktadt hennes höga
ålder, liknade ett vinteräpple. Alltid • i rörelse, alltid
sysselsatt och med tungan i beständig gång, var hon
en verklig Martha, öfverhopad af denna vcrlds om-
sorger och fullkomligt lycklig dervid.
Medan nu Eosa med mild röst läste psalmer för
tant Peace, sutto de andra tanterna och språkade
itrigt om hennes lilla person.
“Hå Alec, hur tycker du om din myndling?"
började tant Jane, då de alla satte sig, och onkel
Mac slog sig nod i en vrå för att taga sin middagslur.
“Jag skulle ha tyckt bättre om, om jag fått börja
från början med henne. Stackars George förde ett
så isoleradt lif, att flickan har lidit deraf i många
afseenden, och efter hans död måste hon han blifvit
ännu oförståndigare behandlad, att döma af det till-
stånd, hvari jag finner henne."
“Min kära gosse, vi gjorde hvad vi ansågo bäst
för henne, medan vi väntade på, att du skulle ordna
dina affärer derborta och begifva dig hem. Jag sade
alltid George, att han gjorde orätt i att uppfostra
flickan på detta vis, men han frågade aldrig efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free