- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
60

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Onkel Alecs rum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60
Aleo med mycken ridderlighet hjelpte sin dam ur
vagnen. Derpå bugade de sig, kastade sig, på Archies
kommando, åter i sadeln och sa bai det at undei
muntert hojtande, alléen framat.
“Detta var utmärkt roligt, tycker jag nu, när
det är lyckligen öfverståndet,“ sade Rosa, då hon
sprang uppför trappan, o.upphörligt vändande pa hui-
vudet, för att få se huru de präktiga toffsarna på
hennes burnus dansade.
“Jag skall skaffa dig en pony, så snart du blir
litet starkare," sade Dr Alec, leende betraktande
henne.
“Hu då, jag skulle inte kunna rida på en af de
der förskräckliga yra små kräken! De rullaju ögonen
och skutta i väg med en sådan fart, att jag skulle dö
af ångest,“ utropade Rosa helt ängsligt.
“Är du en stackare, Rosa?“
“Ja, när det gäller hästar, onlcel.“
“M, då ska’ vi inte tala mera derom; kom nu
och se mitt nya rum," och dermed förde han henne
med sig trappan uppföre, utan att yttra ett ord mera
om saken.
Rosa följde efter och påminde sig under vägen
det löfte hon gifvit tant Jessie; hon var mycket ledsen
öfver att hon med sådan bestämdhet afslagit det
vänliga anbudet. Men hon blef snart mera ledsen deråt,
och det hade hon stora skäl till.
“Se dig nu riktigt omkring och låt mig höra,
hur du tycker om det," sade onkel Alec, i det han
öppnade dörren för henne, medan Phcbe sågs för-
svinna utföre trappan åt gården med sopskyffel och
damborste.
Rosa gick fram till midten af rummet, der stan-
nade hon och såg sig omkring med en min, som
ljusnade allt mer och mer ju längre hon såg, ty allt
var oigenkänligt,
Detta rum som sköt ut öfver bMioteket, hade
blifvit tillbygdt för att tillfredsställa någon nyck och
ej begagnats på många år utom vid jultiden, då det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free