Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rosas talanger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
I
ii i
att hon ej måtte blifva ansedd lika oskicklig .i detta
som i allt annat
“Skall jag fortsätta, onkel/1 frågade hon helt blygt,
när kapitlet var slut.
“Ja, om du inte. är trött, min vän. Det är ett
nöje att höra dig, ty du läser verkligen utmärkt bra,“
var det svar, som .fylde hennes hjerta med glädie
och stolthet.
“Tycker du verkligen det, onkel? Hvad det
gläder mig! Pappa lärde mig att läsa, och jag läste
ibland högt tor honom i flera timmar å rad; men jag
trodde, att han kanske var road deraf, derför att
han höll så mycket af mig.“
“Det gör jag också; men du läser verkligen
ovanligt väl, och det gläder mig, ty detta är en säll-
synt talang och som jag sätter högt värde på. Kom
hit och sätt dig i den här låga beqväma stolen så
ser du bättre och jag kan komma åt att rycka dig
litet i lockarna, när du läser för fort. Jag ser att
du kommer att bli en stor tröst, så väl som en’stor
heder lör din gamla onkel, Dosen min/1
Och onkel Alec drog henne intill sig med en så
faderlig blick och ton, att Rosa kände, att det skulle
bli henne lätt att lyda honom, då han så väl förstod
konsten att både berömma och tadla i rättan tid.
Annu ett kapitel var just slutadt, när ljudet af
vagnshjul underrättade dem att tant Jane ämnade
begifva sig hem.
Innan de hunno gå emot henne visade hon sig
i dorren, liknande en mumie, der hon stod insvept
i sin regnkappa och lorgnettglascn lyste fram ur hennes
stora vaderhufva som ett par kattögon.
“Alldeles som jag väntade mig! Kelande och
klemande med flickan och låtande henne sitta sent uppe
och lasa sadant der skräp. Jag hoppas att du fattar
vigten af det ansvar, du åtagit dig, Aleo,“ sade hon,
ej utan en elak tillfredsställelse öfver att få se denna
upp- och nedvända sakernas gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
