Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Bergshyddan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
is i.
II;
“Ja, och du slog Frank’, det såg jag,“ skrek
Willie Show, och reste sig häftigt upp.
“Och ’du tog min bok och gömde den, för attjag
inte gick med dig och gungade, när du ville det,“
tilläde Annette Show, den äldsta af de tre.
“Jag skall låta bli att bygga mitt hus bredvid
Willies, om han inte vill det, så är det väl bra dål“
invände lilla Marion, som också ville ha ett, ord
med i laget.
“Jag vill syssa Temmy! och jag tDÖt upp min
hatt för att en tnappnål tack mej,“. skrek Polcey, utan
att fråga efter Jarhies bemödande att nedtysta henne.
Kapten Döve såg helt förskräckt ut vid denna
oordning, i lederna, men som han var en praktisk och
lugn man, qväfde han snart det jäsande upproret
med mycken takt och skicklighet, i det han helt
tvärt yttrade:
“Låtom oss sjunga sista versen: “Sött sofver
den, som fruktar Gud“, •— ni kan ju den alla, sjung
den derför vackert, så ska vi gå hem sedan och
äta frukost.“
Friden var ögonblickligen återställd och den, hög-
ljudda sangen öfverröstade Rosas och Macs qväfda
skratt, hvilka omöjligt kunde hålla sig allvarsamma
under den senare delen af denna något ovanliga
gudstjenst. ,,
Men sedan sällskapet förhållit sig stilla så länge,
var det en fysisk omöjlighet för dom att marschera
ut lika lugnt och ordentligt som de marscherade in.
Det gör mig ondt att behöfva omtala, att de alla
rusade hem så fort de förmådde, och snart grälade
och slogos kring frukosten, fullkomligt glömska af
hvad Jamie (som hade blifvit mycket uppbygd af
predikan) kallade “kaptenens vackra tex“.
Det är förvånande hvad de alla funno mycket
att göra vid Bergshyddan; och Mac, — som hade in-
billat sig, att han blott skulle komma att ligga i en
hängmatta och låta läsa högt för sig — var mest
sysselsatt af alla. Han blef anmodad att utstaka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
