- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
200

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Julen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Detta är från onkel Alec, det är jag säker på,
ty när jag nu ser det, kommer jag ihåg, det jag en
gång nämnde, att jag gerna skulle vilja lära åka
kälke och skridsko. Ack, så vackert, så vackert!
Och se så bra skridskorna passa,“ sade Rosa efter
att ha satt sig på den nya kälken och profvat en
skridsko på sin lilla bara fot. Phebe stod bredvid
och beundrade den vackra taflan.
“Nu få vi lof att klä’ på oss fort, ty det är
mycket att göra i dag, och jag ville gerna stöka
undan dermed i tid för att sedan hinna profva min
kälke före middagen.“
“Bevare oss väl, jag borde för länge se’n ha
dammat i förmaket!11 ropade Phebe, och dermed skildes
de båda flickorna åt, med så strålande ansigten, att
hvem som helst kunde ha gissat hvad det var för
cn dag om man ej vetat det förut.
“Ser du, R.osa, Birnams-skogen kommer till Dun-
sinane,“ sade Dr Alec, och steg upp från frukost-
bordet för att öppna dörren åt den procession af
gröna grenar och qvistar, som kom tågande uppför
trappan.
Snöbollar och julönskningar haglade under några
minuter i luften. Derefter började alla att arbeta
på att pryda det gamla huset med grönt, ty hela
familjen åt alltid middag der den dagen.
“Jag har ridit miltals för att få denna lilla rara
qvist, som jag skall sätta här, för att kröna verket,"
sade Charlie, i det han fastade en mörkgrön qvist
vid ljuskronan i förmaket.
“Den är då inte så särdeles vacker," sade Rosa,
som höll på att pryda spiseln med de glänsande
qvistarna af en jernek.
“Det är det samma, det är ändå mistel, och
hvem det vara må som kommer att stå derunder
någon gång i afton, har man rättighet att kyssa, de
må vilja det eller ej; så nu är det bäst att I ären
på er vakt, mina damer," sade den retsamme Prin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free