Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Oro i lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
ville han naturligtvis ej tillstå det och sade snasngt
i det han for med rockärmen öfver ögonen: JlaU
inte den der fördömda tingesten rakt under nasan
nå: mig, se så mina ögon rinna af senapslukten. _
“Det vet jag då inte hur det kan komma sig,
då den inte har mera styrka i sig än hvetemjol . a
sa’ åtminstone doktorn, och jag ska just ga och skatta
starkare," svarade Phebe, som inte blygdes det allra
minsta för de stora tårar,.som fuktade “denfördömda
tm8’e«])et’ skall jag göra," sade Charlie och satte af
som en pil, glad; att få ett tillfälle att draga s,g
undan på några minuter. .. r , ,
När han kom tillbaka, hade han fullkomligt be-
herrékat sin rörelse, och, sedan han lenmat ifrån sig
en ask “med den starkaste senap som kunde fas tor
pengar", hegaf han sig åter af, för att “lexa upp"
Mac hvilket han dernäst ansag sasom sm vigtigaste
unpo-ift. Detta gjorde han också sa eftertryckligt att
den stackars Mac öfverfölls af de bittraste samyets-
oval och den djupaste förtviflan, och gick till sangs
denna afton med en känsla af att han var en eländig
varelse med Kainsmärket djupt innstadt pa sm panna.
Tack vare doktorns skicklighet och hans biträ-
dens ifver blef Dosa litet bättre emot midnatten, och
alla hoppades att det värsta var öfver. lhehe holl
på att koka té i kakelugnen i biblioteket, ty doktorn
hade glömt både att äta och dricka sedan Rosa
sinknade, och tant Plenty envisades i att han skulle
ta sig en god, stärkande kopp te efter alla anstiand-
ningarna. Plötsligen hörde Phebe en sakta knacD
ning på fönsterrutan. Hon spratt till och sag upp
samt varsehlef ett ansigte, som tittade m. Hennes
fruktan försvann dock genast, ty lion sag snai , a
det hvarken var ett spöke eller en bof, utan endast
Mac, som såg helt blek och vild ut i månskenet.
“Kom och släpp mig in," sade han med lag rost,
och när han kom in grep han häftigt om Phebes arm
och hviskade hest:
“Hur är det med Rosa?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
