- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
220

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Oro i lägret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220
till viljes, och gå sedan igen, ty jag vill ändtligen
ha henne att sofva,“ och dermed fördo han m honom
i Rosas rum. „ ,
Det ansigte, som hvilade på kudden sag mycket
blekt och barnsligt ut, och det leende, som välkom-
nade Mac, var mycket svagt, ty Kosa var i ho^sta
grad utmattad och medtagen af Pigorna menjion
• kunde dock ej finna ro, förr an hon fått saga sm
kusin några vänliga, tröstande ord. _ .
“Jag kände igen din lustiga nysmng, och jag
trissade att du hade kommit tor att hoia hui ja0
är bättre nu, och det ar mitt fel, att jag^ b et sjulc,
inte ditt; ty jag behöfde inte ha vant. sa (him och
väntat i kölden, fastän jag hade sagt, att jaD skulle
Mac skyndade att förklara saken, att öfvérhppa
sig med förebråelser, och att bedja henne for all de
inte dö; ty Charlies “upplexnmg“ hade gjort ett djupt
intryck på den stackars gossen. °
“Jag vissto inte, att det var nagon fara foi mitt
lif,“ sade Rosa, och blickade upp pa honom med ett
allvarligt uttryck i sina stora ögon.
• “inej, det hoppas jag också, att det mte ar;
men ser du, det händer ju ibland, att menmskor ga
i j. hastigt och jag kunde inte fa nagon 10 fon
t “ bed? lig mig," stammade Mac, sem
tyckte att Rosa redan i detta ögonblick liknade en
en°-el ’ der hon låg med det guldgula haret utslaget
3 kt Utt^ck Sr mild undergifvenhet i det lilla
bkka anmgter ^ jag dör; onkeUåter mig nog
inte dö; men om jag dör, sa kom ihag, att jag h
f0|l&Hon8betraktade honom med en mild blick och-
då hon såg huru djup hans stumma sorg var, tilläde
hon sakta, i det hon böjde ned hans hnfvud
“Jag ville inte kyssa dig i julas, Mac, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free