Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( fi» )
Men du, som ej tror uppå himmel och Gnd,
Som dväljes i tviflets förpestade dimma,
Om icke du lyssnar till kallelsens bud,
Så se mot den stjernan, som vänligt ses glimma,
Då tystnar din längtan, då stannar din gråt,
Och Hoppet dig leder på villande stråt.
Ja! Hoppet, så heter den stjernan, du ser,
Som sprider sin glans kring vår sorgliga öken,
Likt solen, när åter ur skyar hon ler,
Det skingrar så glädtigt det nattliga töcken;
Ty, är det ock mörker, vi hoppas ändå:
Den mulnaste himmel blir fager och blå!
Jag känner en ängd i den solljusa höjd,
Der vänaste vindar i palmerna susa,
Der dväljes förklarade anden så nöjd,
Ty sorgen ej trifves i rymderna ljusa;
Men hvem skall oss föra från jorden ditopp?
— Jo, Bethlehems stjerna: det himmelska Hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
