Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hän till de rymder, der från jordens qval
Den trötte anden kan i ro få dväljas
— Och mången suck går då ur troget bröst
Och mången tår sig öfver kinden smyger.
Jorgäfves dock hon längtar dagen lång,
Förgäfves längtar hon i nattens timmar —
Ej något budskap ifrån Gunnar än
Har henne nått, ej vet hon om han lefver,
Om han är död, och så går tiden trögt
Sin jemna gång; men sorgens maskar gnaga
På helsans blomster — och när våren står,
Så frisk och doftande, i Seelands lunder,
När skönt dess rosor börjat åter knoppas,
Då hafva kindens redan bleknat här.
Försänkt i tanken på de flydda dar
Den fagra Anna nu en afton sitter
Inunder bokarne vid modrens hus,
Allena först, men snart den gamla smyger
Till hennes sida fram, att gjuta tröst
I qvalda hjertat: — ”Arma barn!” — hon hviskar —
nDu sörjer städse; — o, låt smärtan stillas,
Och hoppas lugnt, som jag, att tiden visst
Skall läka såren någon gång, och tro
Att bättre dagar kunna åter randas!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
