Önnemofolk. Berättelser och visor / 12 (1917) Author: Anna Maria Roos - Tema: Alphabet books and readers Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sensommar och höst - 6. Ljung - 6. Lergubben

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5.        Ljung.

Härinne i furudungen, däruppe å gråstensberg, där växer och blommar ljungen i purpur- och rosenfärg. Den växer bland bräken och enar, den växer bland mossiga stenar, den väver sin vackra matta utöver de fattiga berg. Den växer å mark så mager, den blommar i höstetid, dock står den så täck och fager, dock doftar den ljuvligt blid. När sommarens fägring gulnar och hösten i töcken mulnar, då sända dess honungsdofter en fläkt av förnöjsam frid. De tusende blomster fina, som fagra å heden stå, mot solen glatt de skina, de skina mot himmel grå. De göra så gott de kunna. All världen väl de unna, all världen de ville giva sin egen glädje, de små.

6.        Lergubben.

1.

Man kan bo i ett slott, man kan bo i en koja, och man
kan till och med bo under en lyktbotten. Det gjorde
lergubben.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>