Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vårdagar - 49. Bertil och hans moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
49. Bertil och hans moder.
Det var lördag, och man hade slutat tidigt i skolan.
Men just som barnen skulle till att gå, kom ett häftigt
åskregn.
»Det är så gott ni väntar över den här skuren», tyckte
fröken Lind. »Ni blir genomvåta, om ni går nu. Om ni
dröjer här en halvtimme, så är nog regnet över.»
Ja, så stannade barnen kvar i skolsalen för att vänta
ut regnet.
Men något skulle man väl ta sig till, medan man
väntade.
»Snälla fröken, vill inte fröken berätta nå’nting för
oss?» frågade ett par av flickorna.
Jo, det kunde ju hända, att fröken Lind skulle kunna
berätta någonting för dem. Hon funderade ett tag, och så
sade hon: »Jag tror jag ska berätta för er historien om
Bertil och hans moder.
En liten gosse låg på marken och grät och skrek och
sparkade.
Hans mamma kom och lyfte upp honom och frågade:
»Hur är det, Bertil?»
»Den där stora, elaka pojken, som bor i gården bredvid»,
sade gossen snyftande, »han knuffade till mig, då
han gick förbi, så att jag föll omkull. Och jag hade ändå
inte gjort honom någonting alls.»
»Gjorde du dig illa, mitt barn?» frågade modern.
»Nej. Men jag är så ond på honom. Det var så nedrigt
gjort. Och han är så stor, så jag kan inte klå honom igen.
Men när jag blir stor, då blir jag lika stor som han, och
då ska jag klå honom riktigt. Det ska jag göra.»
»Tänk inte på det!» sade hans mamma. »Sätt dig och
lek med dina byggsaker och försök att glömma allt det
där!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
