- Project Runeberg -  Andalusiska diktarinnor /
1

(1904) Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Andalusiska diktarinnor.



För något öfver ett år sedan hade jag tillfälle att i Dagny
meddela några öfversättningar efter anonyma författarinnor inom
Spaniens litteratur. Det är äfven denna gång några okända spanska
diktarinnor jag önskar presentera, men de dikter, af hvilka jag nu
går att meddela några tolkningar, tillhöra en genre, där anonymiteten
är regel: de tillhöra nämligen den s. k. folkdiktningen, den
som uppstått inom de klasser man plägar beteckna som obildade
och hvilken länge bevarats endast genom muntlig tradition.

Bland de skatter af poesi, hvilka i olika länder upptecknats
från folkets läppar, intages ett framstående rum af den
andalusiska folkdiktningen. Denna är till sin karaktär tämligen olik
den nordspanska, hvilken hufvudsakligen består af romanser om
Cid, om Roland och om andra nationalhjältar, eller den kataloniska,
som till stor del består af helgonlegender. Den andalusiska
folkdiktningen är sällan episk, den är lyrisk — eller kanske rättare
sagdt epigrammatisk. I helt korta, oftast fyrradiga dikter —
kallade »coplas» — med assonansrim och tämligen oregelbunden
rytm får ett lekande infall eller en moralisk betraktelse, en
kärlekssuck eller en naiv religiös fantasi sitt ofta synnerligen
pregnanta uttryck. Koncentration är en egenskap, som i allmänhet
icke utmärker den spanska vitterheten; särskildt i senare tiders
spanska prosalitteratur blir man ofta afskräckt genom en
mångordighet, som tyder på att i detta soliga land man icke precis är
genomträngd af känslan att tid är pengar. Men i dessa andalusiska
»coplas» måste man ofta beundra den konst, som inom
fyra korta rader lyckats sammantränga så mycket innehåll.

Det är ur en af Fernan Caballero (nom de guerre för den
spanska författarinnan Cecilia Böhl von Faber), på 1850-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andalusisk/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free