Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 juni 1523 — således innan han ännu var herre öfver hela Danmark —
lude han afsändt två bref, stälda det ena till Sveriges allmoge, det andra till
dess adel, hvari han bad dem »hetänka och granneligen öfverväga, hvad nytta
och gagn som skulle följa deraf, att dessa tre riken, Danmark, Sverige och
Norge, förblefve tillsammans under en herre och konung uti den förbindelse,,
hvari de sedan gammal tid genom öppna beseglade bref och recesser hade varit
förenade». Han ville hålla dem vid den helige Eriks lag och ej spara sin egen
perrøn eller sitt land och sina furstendömen för att försvara dem. Några
dagar derefter skref danska riksrådet i samma syftning till • Sveriges adel och
prelater. Men Sveriges folk kände nu till fyllest hvad »gagn och nytta» man
kunde vänta af den gamla »kärliga förbindelsen» emellan de tre rikena. Och
dessutom var upplifvandet af föreningen omöjligt genom Gustafs val till
konung, hvarom man i Danmark vid de nämda brefvens afsändande ännu ej
fått underrättelse. Något annat
svar på dem än det som låg i
konungavalet synes ej hafva blifvit
gifvet förrän i oktober 1523, då
rådet i ett bref till danska riksrådet
temligen skarpt afvisade hvarje
tanke på unionens återupplifvande.
Den synes ej heller å danska sidan
varit så allvarlig som den
uppfattades af konung Gustaf, hvilken
ofta i sina bref från denna tid
klagar öfver danskarnes plan »att
sticka hertigen (konung Frederik)
har in i Sverige som herre och
konung». Det var också andra
anledningar han ansåg sig hafva
till missnöje med den nya styrelsen
i Danmark. Gustaf Trolle, hans
och Sveriges fiende, fann en
tillflyktsort i detta rike; och de
förnäma svenska qvinnor — till en del Gustafs nära anhöriga — som 1521 fört»
fångna till Kjöbenhavn, qvarhöllos i Danmark trots Gustafs upprepade
framställningar om deras utlemnande. Först i januari 1524 återsändes de till
Sverige, men Gustafs moder och en af hans systrar återvände ej; de hade i
fängelset skördats af döden.
Å andra sidan var man i Danmark förbittrad öfver att Gustaf satt sig
i besittning af de danska och norska landskapen Bleking och Viken,
hvil-kas återställande förgäfves fordrades. Den spänning emellan de båda
ko-nungarne, som genom allt detta uppkom och hvarom bittra skrifvelser buro
vitne, tycktes nära att vika för ett bättre förhållande i följd af den farar
aom under senare delen af året 1523 hotade från deras gemensamme fiende*
31. Henry VIII, konung af England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
